Vi i vården var arga redan innan covid-19, nu är vi rasande. Under våren och sommaren har politikerna tävlat om vem som kan hylla oss mest och bäst. Visst är det trevligt att få beröm för vårt arbete men jag är övertygad om att i årskrönikan kommer det stå att 2020 var året då vårdpersonalen sade upp sig på löpande band. I fikarum efter fikarum på landets sjukhus och andra vårdinrättningar gror missnöjet, och den här våren har missnöjet bara ökat. Vi orkar inte längre.

Kommunals kollektivavtal skulle ha gått ut i våras men förlängdes på grund av pandemin. Pandemin må ha gjort mig utarbetad och både fysiskt och psykiskt trött men lågan att kämpa för bättre löner och arbetsförhållanden har inte slocknat. Tvärtom. Den har snarare blivit till en svetslåga för nu vill jag se politikerna ta sitt ansvar. Det är dags att höja våra löner ordentligt. Att få 22 600 kronor i lön efter åtta år som undersköterska är en skam, men det är det jag får i lön.

Kommunal kanske står utanför LO den här avtalsrörelsen, men vi är det största fackförbundet och tänk er vad som skulle hända om spårvagnsförarna inte skulle komma till jobbet en morgon, om barnskötarna inte skulle komma till sina arbetsplatser eller om personalen som jobbar i köken på vara skolor och ålderdomshem inte skulle komma till jobbet? Kommunals medlemmar har jobb som du inte märker av så mycket när vi jobbar, men skulle vi sluta komma till jobbet skulle samhället snart rasa samman.

Jag har fått nog nu. Efter år med nedskärningar och sedan en pandemi på det så har mitt tålamod tagit slut. Förtjänar jag verkligen inte mer än 22 600?

Den här våren är en vår som vi kommer att minnas resten av våra liv. När jag såg på nyheterna hur svenskt näringsliv skulle få miljarder i stöd så tänkte jag att det är jättebra att försöka hjälpa våra företag. Men jag undrade också när vi som jobbar inom svensk sjukvård som (istället för att bli permitterade) har fått jobba häcken av oss ska uppmärksammas med annat än vackra ord. Kolleger som gått ner i arbetstid har blivit tvingade att jobba 100 procent igen, vi har fått nya scheman där vi jobbar varannan helg, jag och några till fick börja jobba treskift, vi fick max tre veckors sammanhållen semester… Vet ni vad vi har fått för det? 

Jag har fått nog nu. Efter år med nedskärningar och sedan en pandemi på det så har mitt tålamod tagit slut. Förtjänar jag verkligen inte mer än 22 600?

Jag är trött på att höra att jag gör ett bra jobb. Jag vill se det i mitt lönekuvert.