Kommunalarbetaren gjorde i slutet av förra året en granskning som visade att minst 6 av 10 kommuner sparade på de nämnder där äldreomsorgen ingår. Nu har tankesmedjorna Balans och Arena Idé granskat hur det ser ut för 2020.

Av 155 kommuner, som tillsammans har sju miljoner invånare, har 96 procent lagt budgetar för 2020 som innebär att de sparar på äldreomsorgen. Det motsvarar 2,4-3,4 miljarder kronor i besparingar, lite beroende på hur man räknar. De 155 kommunerna är i stort representativa för alla landets 290 kommuner, enligt rapporten. 

De 7,5 miljarder extra till välfärden som beslutades om tidigare i år, efter att budgetarna för 2020 var klubbade, kommer att minska sparbehovet något. Rapporten har räknat ut vad äldreomsorgens andel av pengarna borde bli proportionerligt och landar på cirka en miljard kronor.

Då minskar sparbehovet för i år till cirka två miljarder kronor. 

Rapporten har även tittat på hur äldreomsorgens kostnader som andelen av kommunernas totala kostnader har förändrats över tid. Äldreomsorgens andel av kommunernas totala driftskostnader har minskat från 21,4 procent 2002 till 18,4 procent 2018.

Det motsvarar cirka 1,3 miljarder kronor i snitt i årlig åtstramning, enligt rapportförfattaren Åsa Plesner.

– Det blir totalt cirka 20 miljarder i åtstramning. Så medan regering och opposition har frigjort 7,5 miljarder kronor till all välfärd, visar detta att bara äldreomsorgen skulle behöva 23 miljarder kronor för att komma tillbaka till samma kvalitet som vi hade för 20 år sedan, sade Åsa Plesner vid ett webbsänt seminarium på onsdagsförmiddagen. 

Det är en kriminellt dålig arbetsmiljö i den här sektorn och väldigt många som jobbar där har osäkra anställningar.

Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans

Samtidigt som äldreomsorgen har fått mindre pengar har den fått mer att göra, konstaterar rapporten med hänvisning till forskning gjord av Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Hennes forskning visar att antalet brukare som personalen i hemtjänsten har hand om under ett arbetspass har ökat från i snitt fyra personer i mitten av 80-talet till 11,8 personer år 2015.

Samtidigt är de som har hemtjänst sjukare och i större behov av avancerad vård och omsorg än tidigare. 

– De som jobbar i äldreomsorgen är tyvärr sjukast på hela arbetsmarknaden, vilket också beror på att de har en väldigt sjukdomsframkallande arbetsmiljö. Det är en kriminellt dålig arbetsmiljö i den här sektorn och väldigt många som jobbar där har osäkra anställningar, sade Åsa Plesner. 

Rapporten är skriven före coronavirusutbrottet, men hon påpekade att den situation som samhället befinner sig i nu ger än större anledning att fundera över besparingarna på äldreomsorgen. 

– De här beräkningarna är gjorda innan en pandemi kom och ställde allt på ändra. Men det stämmer förstås till eftertanke vad den här typen av årliga gradvisa åtstramningar gör med äldreomsorgens beredskap nu när det kommer en kris.

Fotnot: Läs rapporten från Arena Idé och Balans här.