Vabruari är här och många, både barn och vuxna, blir hemma med feber och förkylningar. När snoriga näsor, blöjbyten och att sköta andras intima hygien är en del av ens arbetsdag är risken att bli sjuk förstås extra stor. Och många anställda inom vård och omsorg går till jobbet ändå. 

Jobbar du med att ta hand om gamla, sjuka eller barn så ingår det i princip i jobbet att du kommer bli sjuk. Det är vardag för många vårdare, barnskötare och undersköterskor. Att då få avdrag på lönen för att en blir sjuk, av sitt eget jobb, är en orättvisa som måste tas bort.

Även om karensdagen nu gjorts om, till det något mer rättvisa karensavdraget, så drabbar karensen fortfarande kvinnor inom vård och omsorg allra mest. Dåligt samvete eller ekonomiska aspekter kan leda till att man går till jobbet trots att man egentligen är sjuk och borde stanna hemma. Man har helt enkelt inte råd med ett stort bortfall på lönen. 

Så kallad sjuknärvaro ökar risken för både korta och långa sjukskrivningar och är en fara för folkhälsan i stort. Att jobba sjuk är dessutom extra vanligt bland kvinnor och bland de som har en tidsbegränsad anställning. För till exempel en undersköterska går det heller inte att flexa sig runt en karensdag eller jobba hemifrån.

Ett viktigt första steg vore att befria de anställda inom kontaktyrken från karensavdraget.

Med nedskärningar och slimmade organisationer, som vi just nu ser i hela Stockholm, så blir så klart rädslan att ens frånvaro ska drabba brukare och redan hårt belastade kollegor också ännu större. 

Ingen ska tvingas jobba sjuk av ekonomiska skäl eller av oro för sina kollegors arbetsmiljö och därför borde karensavdraget slopas helt, men ett viktigt första steg vore att befria de anställda inom kontaktyrken från karensavdraget. Dessutom är det så klart extra viktigt ur smittskyddssynpunkt att just de här yrkesgrupperna faktiskt stannar hemma när de är sjuka.

Det här är ett litet steg i ett viktigt arbete att förbättra villkoren för de som jobbar i våra viktiga omsorgsyrken. Slopa karensen!