Ronneby kritiseras för policy om sociala medier
Ronneby kommun vill förbjuda sina anställda att använda sociala medier privat under arbetstid, enligt ett förslag till ny it-policy. Dessutom ska anställda inte få skriva vad de vill om verksamheten på fritiden, något som upprör yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
I ett förslag till ny it-policy för kommunanställda i Ronneby finns flera formuleringar som uppfattas som problematiska, något som SVT Blekinge var först att rapportera om.
Dels handlar det om skrivningen: ”Sociala medier ska inte användas privat under arbetstid.”
– Man kan inte förbjuda privata göromål på arbetstid. Precis som att du får sitta och ringa till läkare eller förskola, så kan du få sitta och släppa ut kommentarer på sociala medier. Men det måste ändå vara så att arbetsuppgifterna sköts och går i första rummet, säger journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke till Arbetet.
Än mer problematiskt blir policyförslaget, enligt honom, när det även lägger sig i vad de anställda får göra på sin fritid:
”Vid privatanvändning av sociala medier utanför arbetstid gäller yttrandefrihet och meddelarfrihet och det är tillåtet att skriva om kommunens verksamhet. Dock ska anställda tänka på att det görs på sådant sätt att Ronneby Kommuns anseende och goda rykte bibehålls (lojalitetsplikten).”
Lojalitetsplikten, att man inte får snacka skit om arbetsgivaren eller till exempel avslöja företagshemligheter, är förvisso långtgående.
Men för offentligt anställda så övertrumfas den av yttrandefriheten och meddelarfriheten.
Det innebär dock inte att man för den skull kan säga eller skriva precis vad som helst.
– Det där är att utsträcka lojalitetsplikten alltför långt. En kommun, eller en myndighet, kan inte ställa ett sådant krav på sina anställda att, jo, använd er yttrandefrihet men det får ni bara göra om ni pratar gott om kommunen, säger Nils Funcke.
Det finns begränsningar även för vad en offentliganställd kan säga eller skriva om arbetsgivare, om det till exempel handlar om kvalificerad sekretess eller rikets säkerhet.
Men att som till exempel undersköterska smågnälla på arbetsbelastning och stress är helt ok.
– Där får man inte begränsa den undersköterskan. Eller ta en lärare som klagar på personalbemanning på skolan eller vad det kan vara. Tanken är att yttrandefriheten och meddelarfriheten ska göra att anställda kan pysa ut uppgifter om missförhållanden eller missbruk av den offentliga makten eller gemensamma resurser.
Hur allvarligt skulle du säga att det är att formulera sig som Ronneby gjort?
– Det här skulle innebära långtgående begränsningar av de anställdas yttrandefrihet. Jag tycker att det visar att den som har formulerat det här inte har begripit vad svensk grundlag kräver av offentliga arbetsgivare, och vilka rättigheter som den ger anställda.
Nils Funcke, som bland annat varit utredningssekreterare i en offentlig utredning om yttrandefrihet, säger att han läst hundratals liknade policyer under åren.
– Dessvärre är det inte ovanligt att kommuner och myndigheter formulerar sig på ett slappt eller okunnigt sätt, men det här är nog bland det mest flagranta.
Förslaget till ny it-policy är nu skickat på remiss till de kommunala bolagen i Ronneby.
Arbetet har sökt Roger Fredriksson (M), kommunstyrelsens ordförande i Ronneby utan resultat.
Till SVT säger han emellertid att han inte vill kommentera policyn innan remissvaren kommit in, i slutet av februari.
Artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.