Under ett år vibrerade oron mellan väggarna på äldreboendet. Oron för bett och ryck i håret. 

För hur de andra brukarna påverkades. Och för den person som fastnat i sin våldsamhet.

– Man hade kunnat råka riktigt illa ut, säger skyddsombudet till tidningen Arbetet.

Med fasa minns hon när hon själv hölls i ett strypgrepp.

Till sist drog hon fram det skarpaste verktyg som lagen utrustat henne med: skyddsstoppet. Det ger skyddsombud rätt att avbryta arbete vid omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa.

– Det har varit en resa utan like, säger hon.

Hennes stopp är ett av 42 som skickades till Arbetsmiljöverket fram till och med 11 juni i år. 

Nästan hälften rör risker för hot och/eller våld. Omsorg eller annan social verksamhet är vanligaste branscherna för dessa situationer. 

Hot med sax, kniv eller andra vassa föremål.

Lösa föremål kastade mot personal. Vandalisering. Sådant radas upp i handlingarna. 

”Personalen känner stor oro och rädsla för sitt liv och hälsa”, står det i en anmälan om hemtjänstpersonal i Malmö. 

I några fall är det brukares anhöriga som skrämmer. 

Skyddsstopp

  • Arbetsmiljölagen ger skyddsombud rätt att avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv. Vid ensamarbete är rätten att lägga stopp större.
  • Långt ifrån alla skyddsstopp anmäls till Arbetsmiljöverket, hit ska man vända sig när en lösning inte nås på arbetsplatsen efter stoppet.
  • Arbetsmiljöverket tar sedan ställning till de stopp där man inte enats lokalt och kan häva dem eller lägga egna förbud.

Det är inte alltid som något konkret redan hänt. Men oron gnager inför exempelvis ensamarbete i utsatta miljöer. 

Skyddsombuden önskar sådant som dubbelbemanning och larm innan arbetet kan starta om.

Men deras stopp gäller bara i väntan på Arbetsmiljöverkets prövning.

Det är upp till myndigheten att sätta ned foten definitivt efter skyddsstopp. 

Efter elva av de nitton stopp som rör risker för hot och/eller våld blev följden den motsatta. 

Verket har hävt stoppen. Så även på det äldreboende som beskrivs i artikelns början. 

– Jag var så chockad så jag grinade nästan, säger skyddsombudet om när hon tog emot beskedet.

Hon uppger att den akuta situationen ändå är löst nu, men att förtroendet för Arbetsmiljöverket har fått sig en rejäl törn. 

Att myndigheten inte lägger förbud mot att fortsätta arbetet beror, som i detta fall, ofta på att man gör en annan bedömning av själva faran. 

Men det kan också vara så att arbetsgivaren har hunnit vidta åtgärder.

Skövde kommun har däremot inte lyckats göra något för att blidka verket efter skyddsombudets stopp mot arbete med en enskild skolelev. 

Tvärtom har myndigheten under våren skärpt tonläget. I ett första steg lades ett förbud som det skulle kosta 100 000 kronor att bryta emot. 

Senare höjdes beloppet till 200 000 kronor, som kommunen kan få betala i böter om arbetet startar utan tillräckliga insatser mot hot och våld.

Detta är ett av tre fall med hot och våld där verket faktiskt instämt när det gäller skyddsombudets bedömning av riskerna och lagt egna förbud. 

De andra båda besluten riktar strålkastarljuset mot situationer med enskilda brukare i Örebro och Nässjö kommun.

Verket har efterfrågat bland annat riskbedömningar och dubbelbemanning innan de kan flagga grönt för omsorgsinsatser hos dem.

I några ärenden finns det inga registrerade beslut från verket. Det kan bero på att skyddsombud själva dragit tillbaka stopp.

Jag tror att vi har blivit mer uppmärksamma och arbetsgivarna mer hörsamma.

Joakim Mjörnemyr, Kommunal Alingsås

Tidningen Arbetet har pratat med ansvariga i fem av Kommunals sektioner där stopp som rör hot eller våld lagts under året. 

De lyfter att brukarnas behov har blivit mer komplexa, att det kan förklara hotfulla situationer generellt i omsorgen.

– Det finns mindre psykiatrisk vård än tidigare, säger Joakim Mjörnemyr, arbetsmiljösamordnare på Kommunal i Alingsås.

Han upplever samtidigt att hot och våld tas på allt större allvar och oftare anmäls. 

– Jag tror att vi har blivit mer uppmärksamma och arbetsgivarna mer hörsamma.

Britt-Marie Balaj, sektionsordförande på Kommunal i Örebro är inne på samma spår. 

Men hon tycker att det fortfarande är lättare att få dubbelbemanning av fysiska skäl, som tunga lyft, än för hot.

Ett skyddsombud som vill vara anonymt lyfter hur besparingar kan slå. 

Hur arbetsgivare tar bort dubbelbemanning när utåtagerande brukare fungerar bra, bara för att sedan inse att det var bemanningen som  skänkte lugnet.

– Då har man redan sparat in pengarna och är inte intresserad av att öka bemanningen igen.

Skyddsstopp på grund av hot och våld

Dessa anmäldes till Arbetsmiljöverket mellan 1 januari och 11 juni i år:

OMSORG. 9 skyddsstopp anmäldes i omsorgsverksamheter så som hemtjänst, särskilda boenden eller personlig assistans. 

ENSAMJOBB. 2 stopp lades mot ensamarbete: på ett akutboende för hemlösa och på ett dagcenter med utåtagerande brukare

VÄKTARE. 3 stopp rör säkerhetsvakters situation: Vid en skola, i ett bostadsområde och på ett sjukhus.

SKOLOR. 2 stopp gäller skolor där elever utsatt lärare för hot och våld.

KOLLEKTIVTRAFIK. 2 stopp gällde personer som arbetar i Stockholms kollektivtrafik. Efter våldsamma situationer stoppades dels kontanthantering och dels biljettkontroller.

SECOND HAND. 1 stopp lades i ett kooperativ som säljer begagnade kläder och hanterar kontanter.

Artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.