När folk frågar mig vad jag jobbar med så svarar jag alltid med en kort beskrivning av mitt yrke: jag jobbar med funktionshindrade i deras hem. Jag vill helt enkelt slippa följdfrågan om vad en stödassistent gör. Det finns en minst sagt intetsägande eftersmak i vår yrkesbenämning. Skulle någon, som inte har den blekaste aning om vår bransch, råkat höra det ordet för första gången då skulle det inte vara helt konstigt om hen gissat vilt på allt möjligt. Hjälper du en bilmekaniker? En kontorist?

Vi som idag kallas för stödassistenter var för bara några år sedan vårdare. Innan dess har jag ingen aning om vad vi kallades för eftersom det var innan mitt arbetsliv började. Jag störs också av det språkliga skälet. Om man googlar ordet stödja och assistera så förstår man att dessa två ord är synonymer. Följaktligen kan vi lika gärna kallas för assiststödjare, stödhjälpare, hjälpassistent… Tårta på tårta alltså. Jag antar att man hade personlig assistent och elevassistent (två yrken som har nära kontakt med brukare) i åtanke när man introducerade denna yrkestitel. Sen ska man inte underskatta dagens språkliga iver att stoppa in engelska ord i varenda vrå av vårt liv. Idag ska det heta assistent och coach och manager och influencer.

Jag som stödjer brukare i deras hemmiljö skulle helst föredra namnet boendestödjare (vilket existerat en gång i tiden). Samtidigt skulle det ordet klinga opassande för den personal som jobbar med samma brukare men på en daglig verksamhet till exempel. Varför inte ha olika namn, vara mer specifik? Jag menar, bland poliser finns det trafikpoliser, kriminalare, gränspoliser, nätpoliser…

Jag har tidigare i en av mina kolumner nämnt att vår arbetsbeskrivning (att hjälpa brukare i vardagen) är full av oklarheter och förvirrande tolkningar. Om man är osäker och inte riktigt vet vad man ska göra, då gör man antingen för lite eller för mycket. Ur denna synvinkel förefaller namnet stödassistent inte så helt dumt, dess intetsägande innebörd speglar rätt väl vår otydliga arbetsbeskrivning. Om ens arbetsinsats inte bara utgår från brukarens behov utan – ibland i största grad – från arbetskamraters, chefers, anhörigas, gode mäns (och vem vet mer) tycke och smak, då kanske det är befogat att man heter just stödassistent.

PS: Ordet ”naiv” hördes från ett och annat håll i kölvattnet av anklagelserna mot Swedbank om misstänkt penningtvätt. Man kan bara inte sluta skratta.