På en videosekvens syns ett vardagsrum. Framför tv:n står en elscooter på laddning. Plötsligt hörs ett ”poff” och det börjar ryka ur scootern. En man springer fram och drar ur kontakten. På mindre än en minut är hela vardagsrummet fyllt med giftig rök.

– Det är vidriga grejer, säger Tommy Carnebo som är samordnare för kommunikationsolyckor vid Södertörns brandförsvar.

Det filmen visar är att ett litiumjonbatteri, som också finns i el-bilar, som har drabbats av så kallad termisk rusning, vilket kan hända om batteriet hettas upp efter en kollision. Då avges bland annat den mycket giftiga gasen väteflourid. Gasen kan ge luftvägsproblem, muskelkramper och rytmrubbningar i hjärtat. Kemikalierna tar sig igenom räddningstjänstens vanliga skyddsdräkter och in i huden.

Tommy Carnebo är i dag den enda brandmannen som ger utbildning i hur räddningstjänsten kan hantera bränder i litiumjonbatterier.

– De här fordonen har inte funnits så länge på marknaden. Räddningstjänstens kunskap är låg och vi vill hjälpa dem att lära sig mer. Min största oro är att en kollega ska stryka med, säger han.

 

Brand i elbild (filmsekvens från Youtube):

Det är inte vanligare att el- och gasbilar brinner, men när det sker kan olyckan bli mycket värre än vid en brand i en bensindriven bil.

– Vi kan inte släcka en brand som brinner inne i en battericell, men vi kan minimera spridningen. Det är värre i slutna utrymmen som garage. Vi har ett stort problem med rökdykning där, säger Tommy Carnebo.

Om en elbil krockar kan det dröja flera dagar innan en termisk rusning sker.

Vid en brand i en gasbil är problemet att gasbehållarna kan explodera och då riskerar en jetflamma på flera meter uppstå.

– Under utbildningen visar vi vilka avstånd som är viktiga att hålla och vilka delar av fordonet som är särskilt riskfyllda. Man kan inte närma sig en sådan brand hur som helst. Jag blir orolig varje gång det sker en bilbrand och ser alltid till att mina kolleger kollar ifall det är en el- eller gasbil, säger Tommy Carnebo.

I dagsläget är det flera räddningstjänster som ska genomgå utbildningen. Tommy Carnebo ska också utbilda Viking Line och Destination Gotland, eftersom de transporterar dessa fordon. Det handlar då bland annat om var laddstolparna är placerade.

Även om Tommy Carnebo hunnit skaffa sig en hel del kunskap om hur brand i dessa bilar ska hanteras finns det fortfarande mycket att lära menar han.

– Vi behöver mer forskning. Vi behöver få göra fullskaliga tester, helst genomföra en brand i ett riktigt garage.

Han har fått ett erbjudande om att forska via RISE, Research institute of Sweden, men alla detaljer är ännu inte klara.

– Det som gör mig orolig är att ingen i dag har 100 procent koll.