Farten är ett problem för många bussförare. Det visar 6744 hastighetsobservationer som Keolis lät göra under hösten på bussar runt om i landet. Bara 70 procent av dem visade laglig fart.

Orsakerna till det och lösningarna på problemet har skapat diskussioner i företaget. Det handlar bland annat om att det räcker med att köra 3 kilometer för fort för att kallas in till chefen för samtal med risk för disciplinära åtgärder.

– Vi har gjort de här mätningarna i tio år och under alla år har hastigheten legat ungefär där. Nu har jag tröttnat, säger Karl Orton, business support director på Keolis Sverige AB.

Madeleine Wibecker som är skyddsombud för Kommunal och förare för Keolis i Dalarna har viss kritik till hur mätningarna görs.

– Klart att man ska hålla hastigheten, men den ska mätas på rätt ställen. Här i Borlänge mättes farten under hösten i en nedförsbacke där det byts från 50 till 40 kilometer i timmen mitt i backen. Och det räcker med att köra 3 km för fort för att kunna kallas in till cheferna. Tidigare har de mätt vid en skola eller liknande.

Både hon och skyddsombud på andra håll i landet menar också att körtiderna skapar stress som leder till fortkörningar.

– Vi har körscheman som inte alltid stämmer med verkligheten. Om de ändrades skulle hastigheten hållas bättre, säger Stephan Gard som är Kommunals skyddsombud vid en av Keolis depåer i Stockholm.

Madeleine Wibecker delar kritik mot körtiderna.

– Här är det huvudmannen Dalatrafiken som sätter körtiderna. Det vore bättre om det vore Keolis själva. Körtiderna är så tighta att de precis räcker för att köra sträckorna. Stannar vi och tar upp passagerare så ligger vi direkt efter. Då ska vi till skillnad från kollegorna i Stockholm också hinna ta betalt, säger Madeleine Wibecker.

Karl Orton menar att det på många sätt är upp till förarna hur körtiderna sätts.

– Bussförarna har tidtabellerna i sitt DNA och då kör gärna på om de är sena. Jag säger är du två minuter sen så är du. Då får du anropa ledningscentralen och be om avlösning så att du kan få rast. Det är först då vi kan anpassa körtiderna.

Madeleine Wibecker menar att problemet i Dalarna är att det inte finns tillräckligt med förare att sätta in för det.

– Det låter ju bra om det fungerade så i verkligheten. Men det gör det inte. Här har vi brist på förare och det är inte så att det alltid finns någon som kan lösa av om jag är sen och behöver ta rast.

På några håll i landet är geofencing en lösning Keolis använt för att få ned hastigheten i extra fartkänsliga områden. Det innebär att ledningen lägger in en karta med hastighetszoner i en mjukvara som kommunicerar med datorn i bussen.

Samma system har använts på prov i elhybridbussar för att minska avgaser i känsliga områden i Stockholm och Göteborg.

– Det fungerar så att jag ritar in på en karta i vilka zoner bussens bränslemotor ska slås av. Bland annat har vi haft en sådan zon i depån så att depåpersonalen slipper avgaser. Nu gör vi samma sak med hastigheten kring skolor i Dalarna, säger Karl Orton som är nöjd med lösningen att få ned hastigheten.

Systemet används på försök sedan 1 december i fjorton bussar som kör skoltrafik runt Falun och Borlänge. I zoner runt skolan kan bussarna inte köra fortare än 30 kilometer i timmen.

– Det blir en bra hjälp för förarna.

Madeleine Wibecker är nöjd med systemet.

– Det har gått bra. Vi har inga invändningar. Men vi har en överenskommelse om att i fall det inte fungerar så tar vi bort zonerna.

När det gäller risken att bli inkallad till cheferna för personal som kör 3 kilometer för fort är irritationen större. Stephan Gard menar att det saknas tillit från ledningen.

– Kör jag bil tre kilometer för fort så är det stor skillnad på konsekvens om jag kört 30, 70 eller 90 kilometer. Här är det samma oavsett.

Han får medhåll av Madeleine Wibecke.

– Hos oss blev förare dessutom inkallade och fick veta att de kört för fort mer än en månad efter att det skett. Det är svårt att komma ihåg vad som hänt då. Det skulle ske på en gång istället.