– Det förvånade oss, den frågan måste ha lyft väldigt sent i valrörelsen, sade Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare och chef för valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, i samband med ett seminarium om valets efterdyningar vid SNS (Studieförbundet Näringsliv & Samhälle) i Stockholm.

Det behöver nödvändigtvis inte vara så att det beror på att fler vill ha mer jämställdhet. Exempelvis kan KD-ledaren Ebba Busch Thors prat om genusflum i valrörelsen haft viss betydelse.

– Min personliga reflektion är att jämställdhetsfrågorna blev viktiga för att det är många partier som har lyft de här frågorna. Inte minst inom den borgerliga alliansen, sade Ekengren Oscarsson.

Men även #metoo-rörelsen kan ha haft effekt, enligt honom.

I vallokalsundersökningen får de intervjuade svara på hur stor betydelse en rad frågor har för deras val av parti i riksdagsvalet.

Toppar gör frågan om sjukvården, följt av skola och utbildning, men på tredje plats alltså jämställdhet. 2014 kom den frågan först på nionde plats.

– Traditionellt sett brukar ekonomi och sysselsättning ligga mycket högre på de här listorna, sade Henrik Ekengren Oscarsson.

Däremot hamnade en annan fråga som statsvetarna innan valet pekade ut som viktig för väljarna längre ner.

– Flyktingar och invandring trodde vi skulle hamna i topp tre.

Den frågan är på först på åttonde plats i rangordningen.

Hos medlemmar i Kommunal var jämställdhetsfrågan inte lika viktig, visade den specialkörning av Valusiffrorna vi fick. Där hamnade den frågan på sjätte plats, men även där före frågan om flyktingar och invandring, som var nionde viktigaste fråga, enligt kommunalarna.