Över 70 procent av landets kommuner har för stora barngrupper i förskolan jämfört med vad Skolverket rekommenderar. Det visade KA:s granskning i höstas. Sedan två år tillbaka kan förskolor ansöka om stimulansbidrag från Skolverket för att få ner antalet barn per grupp. Satsningen har beskrivits som lyckad av Skolverket, som framhåller att barngrupperna inte varit så låga sedan början av 1990-talet. Några stora förbättringar handlar det dock inte om. De senaste 20 åren har snittet legat på mellan 16 och 17 barn per grupp och nu ligger det på 15,9. 

När KA granskar kommunernas ansökningar till Skolverket visar det sig att det sällan handlar om att arbetsgivarna minskar andelen inskrivna barn på förskolorna. På frågan hur man ska minska barngrupperna har 79 procent svarat att man gör det genom att skapa fler barngrupper eller avdelningar. Enligt Skolverket syftade frågan på en utökning av barngrupperna på befintliga förskolor, men det går inte att utesluta att  en kommun som svarat så här menar nya grupper på nybyggda förskolor.

Bara 42 procent av kommunerna uppger att de ska minska antalet inskrivna barn i förskolan och de flesta av dessa har svarat att de också kommer att skapa fler barngrupper eller avdelningar.

 

LISTA: Så ska kommunerna minska grupperna

 

Tierp är en av de kommuner som förra året fick statliga bidrag för att minska storleken på sina barngrupper, som är större än Skolverkets riktmärken både för små och stora barn. Kommunen har byggt en ny förskola, men har också valt att låta förskolor dela lokaler med grundskolan och skapa nya avdelningar på befintliga förskolor genom att använda de utrymmen som finns. 

Catarina Wallström.
Catarina Wallström.

På förskolan Mattisborgen skapades en ny avdelning i en del av förskolan som tidigare använts som lekhall. En barngrupp på 23 blev till två med 10 respektive 13 barn i varje. Den personal KA pratar med tycker att det var bra med mindre grupper, men är tveksamma till att arbetsmiljön blev så mycket bättre.

–  Det var som ett stort kök med två mindre rum. Lokalen var inte gjord för en småbarnsavdelning, säger barnskötaren Catarina Wallström. 

Hon berättar att det saknades skötbord och i början fanns heller ingen toalett så de fick gå iväg och låna en på den närliggande avdelningen.
Lättnaden med den mindre barngruppen blev också kortvarig. Strax innan jul flyttade Catarina Wallström och hennes kolleger in i den nybyggda miljöförskolan Kvarnbacken. Nya barn fylldes på och här ska Catarina arbeta i en grupp med 16 barn i åldern ett till två år.

–  Det är jättekul att få nya lokaler, men det är tufft med så många barn, säger Catarina Wallström, som arbetar 75 procent medan hennes två kolleger har heltid.

”Det är helt enkelt för lyxigt att ha en lekhall som står tom delar av dagen. Visst, varje barn får lite mindre yta, men man behöver inte göra som man alltid gjort.”

Annica Lagman är verksamhetschef för förskolan i Tierp. Hon påpekar att behovet av fler förskoleplatser är stort. Kommunen planerar att växa med flera tusen nya invånare de kommande tio åren. Samtidigt är det svårt att planera, menar hon, då många barn börjar förskolan redan vid ett års ålder. 

–  Det är helt enkelt för lyxigt att ha en lekhall som står tom delar av dagen. Visst, varje barn får lite mindre yta, men man behöver inte göra som man alltid gjort, till exempel att alla barn ska vara ute eller inne samtidigt. Vi behöver tänka ut nya sätt att skapa mindre barngrupper, säger hon.

Kan det inte bli sämre arbetsmiljö om man tränger in fler barn på samma yta?

–  Det kan det bli. Vårt uppdrag är att skapa en verksamhet som passar varje barn som är i förskolan, men vi kan inte bygga om lokalerna hela tiden beroende på barnens ålder. 

Det var tänkt att Mattisborgen skulle stänga när Kvarnbacken blev klar, men alla barn som stod i kö fick inte plats och därför behöll kommunen lokalerna. Om Mattisborgen kommer kunna behålla de mindre barngrupperna är osäkert. 

”Vi har i stället trängt ihop oss i ett utrymme som vi hade som målarrum förut, men det fungerar jättebra.”

I lilla Malå kommun i Västerbotten ska kommunen bygga en enda stor förskola där samtliga barn ska få plats. Men till dess har man hittat på tillfälliga lösningar för att minska barngrupperna. På förskolan Skogsbacken har en småbarnsgrupp skapats som fått flytta in i personalrummet, något personalen inte haft invändningar emot.

–  Vi har i stället trängt ihop oss i ett utrymme som vi hade som målarrum förut, men det fungerar jättebra. Det blir färre barn i gruppen och vi utnyttjar lokalerna bättre, säger Anna Harr som arbetar som barnskötare på Skogsbacken.

Rockaden har gjort att barngrupperna minskat med ett till tre barn per grupp. Nu ligger taket på 17 barn, tidigare var det uppåt 21.

På Lidingö, som räknar med att nå Skolverkets riktmärken i år, har Käppala förskola minskat barngrupperna genom att skapa en ny avdelning i en del av förskolan som tidigare användes som konstateljé. Enligt både Kommunal och arbetsgivaren har personalen varit positiv till förändringen.

–   Klart det gynnar både barnen och medarbetarna att få mindre barngrupper. De här gemensamma utrymmena har inte använts så mycket, säger kommunens verksamhetschef Christian Söderqvist.

”När man bygger en ny förskola hoppas personalen ofta på mindre barngrupper och mer tid till planering, men i stället så maxar man barngrupperna direkt.”

På Kommunals förbundskontor känner man igen bilden av att förskolorna hellre stuvar om än att minska antalet barn. 

–  Man trycker in så många barn som möjligt. När man bygger en ny förskola hoppas personalen ofta på mindre barngrupper och mer tid till planering, men i    stället så maxar man barngrupperna direkt, säger Kerstin Mikaelsson, utredare på Kommunal.

Flera kommuner som KA pratar med påpekar att man står inför stora utmaningar med större barnkullar och brist på både personal och lokaler. Totalt planeras 600 nya förskolor att byggas runt om i landet och köerna till förskolan är på sina håll långa. Kerstin Mikaelsson menar dock att det  skulle gå lättare för arbetsgivarna att planera för större barnkullar om de såg till att ha lite bättre marginaler i verksamheten. 

–  Buller och stress ligger bakom de stora sjuktalen i förskolan och det har med lokaler och barngrupper att göra. Personalen ser till att fixa det för barnens skull, men vi behöver förbättra arbetsmiljön snarare än att försöka hålla den nivå vi har i dag.