Löneskillnad på flera tusen

Vid årsskiftet hade drygt 11  000 personer extratjänster. Tjänst­erna ska hjälpa långtidsarbetslösa och nyanlända till jobb. Men i starten gick det trögt. Därför införde staten ett bonussystem.

Det gjorde att antalet extratjänster ökade kraftigt i slut­et av förra året. De flesta, drygt 9  700, finns i kommunerna. Tanken är att den som har en extratjänst ska bidra till en guldkant i verksamheten, ordinarie arbete ska inte utföras.

– Jag vill jobba, jag vill inte sitta hemma, säger Eden Ogbay som har en extratjänst på Ringgårdens förskola i Nacka.

LÄS OCKSÅ: Över 11 000 personer i extratjänster

KA har kartlagt läget i 26 kommuner. I hälften, alltså 13, ligger lönerna på 18 700 kronor. Det är lägstalönen för den som saknar utbildning i avtalet med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Enligt den centrala överenskommelsen om extratjänster ska lönen bestämmas lokalt. Det har gett olika utfall. Åtta kommuner i kartläggningen har löner som är lägre än avtalets lägstalön, fem har högre.

I Nacka gäller individuella löner, medel­lönen för extratjänster är 22 200 kronor.

Eden Ogbay tog själv kontakt med Ringgårdens förskola eftersom hon ville lära sig språket bättre och visste att de allra flesta på förskolan talar svenska. Efter snart ett år är hon också bättre på språket.

När två flickor blir oense om vem som ska ha ett förkläde är Eden Ogbay där och medlar. Hennes lugn sprider sig och flickorna blir sams.

– Jag älskar barn, säger Eden Ogbay.

Just att Eden Ogbay tillför en annan kultur och tidigare hade vikarierat på en annan förskola anser förskolechefen Victoria Blom motiverar månadslönen på 23 000 kronor.

–  Jag vill sätta in Eden på en lön som hon kan leva på. Jag får inte stöd för hela lönen, men det är en kostnad som jag får ta. Eden ger oss så mycket. Det är en win-win situation, säger Victoria Blom.

Samtidigt är hon tydlig med att den som har en extratjänst är utöver den ordinarie personalen och inte ska ta eget ansvar.

”För att känna sig som en del i arbets­laget är det viktigt att ha en schyst lön”.

Eden Ogbay har som mål att gå klart barnskötarutbildningen. Hon ska också börja söka jobb för att ha ett nytt när extratjänsten tar slut i maj.

Jenny Hjelte är regionalt fackligt ombud på Kommunals sektion:

– För att känna sig som en del i arbets­laget är det viktigt att ha en schyst lön, ­säger Jenny Hjelte.

I Gävle var lönen för den som har en extratjänst först 15 600 kronor, sedan höjde arbetsgivaren den till 16 000 kronor. Men Kommunal väntar fortfarande på en ny förhandling. Kommunals sektionsordförande Ina Fagerlind tycker att minimum är lägstalönen 18 700 kronor.

–  De här personerna ska också leva och betala hyra, mat och räkningar. Jag hoppas att vi lyckas bättre i år, säger hon.

Maria Rosén är HR-direktör i Gävle:

–  Vi bedömer att vår ingångsnivå är relevant, den skapar inte heller en undanträngningseffekt på andra tjänster. Extratjänster är även med i den årliga lönerevisionen, vilket säkerställer och bidrar till att en utveckling sker, säger Maria Rosén.

I Malmö är lägstalönen för extratjänster 18  100 kronor. Kommunal krävde lägsta­lönen på 18 700 kronor. Men Christer Helin, HR-strateg, Malmö stad, har en annan uppfattning.

– Det är uttalat att extratjänster inte får ersätta ordinarie personal, de kan inte ta fullt ansvar och då ska man inte lönesätta dem som de medarbetare som har det fulla ansvaret, säger han.

Mikael Lundberg är ombudsman på Kommunals förbundskontor och ansvarig för extratjänsterna. Han tycker inte att det är bra att lönen för extratjänster på vissa håll ligger under avtalets lägstalön.

– Det är klart att extratjänsterna bör få en lön som det går att leva på, säger Mikael Lundberg.

Samtidigt konstaterar han att det beror på att parterna inte är överens lokalt. Men även att nivån på ingångslönen också skiljer sig mellan kommunerna. Det intryck som Kommunal har på förbunds­nivå är att extratjänsterna i det stora hela fungerar bra.

På flera håll i landet har Kommunal dragit i bromsen för extratjänster. I Skellefteå sa facket först nej eftersom det finns besparingskrav i äldreomsorgen. Det har lett till beslut om extratjänster ska fattas i samverkan på varje arbetsplats.

I Eskilstuna har barn- och utbildningsförvaltningen börjat ställa hårdare krav på de arbetsplatser som ska ta emot extratjänster. Samtidigt har Kommunal satt stopp för extratjänster i äldreomsorgen.

– Arbetsgivaren sänker bemanningen, då blir det mindre personal som handleder och utför det ordinarie arbetet, vi anser att det inte är möjligt att ha extratjänster. Därför har vi satt stopp, säger Magnus Eriksson, sektionsordförande, Eskilstuna.

Men arbetsgivaren vill fortsätta diskussionerna.

Den som har en extratjänst ska, enligt avtalet, inte utföra ordinarie arbetsuppgifter. Magnus Eriksson och flera andra fackliga företrädare anser att gränsen är hårfin.

– De ska ge guldkant, utevistelser, baka, diska och göra viss lokalvård. Det är en del av de uppgifter som undersköterskor och vårdbiträden gör, det blir en undanträngningseffekt i smyg, säger han.

Magnus Eriksson återkommer till att pressen är stor på arbetsplatserna, därför kan det vara lätt att bortse från att två händer extra i en pressad situation betyder att ordinarie arbete utförs.

I Ovanåker har det fungerat bra trots farhågor.

–  Vi var skeptiska i början, vi var rädda för att de skulle bli utnyttjade, men det har funkat. Det är en gråzon för löne­dumpning, om man inte passar sig kan de få jobb som de inte ska ha, säger Susanne Svensson på Kommunal i Ovanåker.

Men Susanne Svensson säger även att om Kommunal får veta att ordinarie arbete utförs så tar facket upp det med arbetsgivaren.