Det var katastrof. Vi hade ingen planeringstid och inga raster för det gick inte”, berättar barnskötaren Rose-Marie Andersson, medan hon hjälper ett av barnen att limma fast ett gulbrunt höstlöv på en tavla uppsatt på ett förråd på bakgården.

Gräsmattan svämmar över av blad från den stora lönnen på bakgården och i ett badkar har barnen fyllt med gult ända upp till kanten.

– Ska jag lägga mig och bada? frågar Linn Karlsson med ett brett flin men kommer i sista stund på att hon saknar galonbyxor.

LÄS OCKSÅ: Barnskötare larmar om låg bemanning

Mosippans förskola ligger i det lilla samhället Gullringen, strax två mil norr om Vimmerby. Det är ett vanligt bostadshus, en gul villa, som den kommunala förskolan är inhyst i. Klätterställningarna på baksidan är slitna, liksom insidan på huset. Rose-Marie Andersson säger att kommunen i våras lovade nya golv och att väggarna skulle målas om. Så blev det inte.

– Så vi målade själva i stället, säger hon och visar ett rum där den gulvita väggen pryds av en färgstark målning av en vulkan och ett träd.

Vimmerby är en av de kommuner i landet som har lägst personaltäthet i förskolan. 2016 var det bara två andra som hade ett sämre snitt än Vimmerbys 6,1 barn per anställd. På Mosippan var det tidigare fyra anställda på 22 barn. Men så genomförde kommunen ett sparpaket och meddelade att de skulle klara sig på tre heltider i stället för fyra. Rose-Marie Andersson och hennes kollega Naima Barket Allah vittnar om att det var en tuff tid.

– Det var första gången i mitt yrkesliv som jag kände hopplöshet. Jag ville inte gå till jobbet, säger Rose-Marie Andersson.

Det hände ibland att en personal tidvis var själv med tio barn. Men för det mesta försökte kollegerna hjälpas åt att täcka upp.

– Vi jobbade en massa övertid för att räcka till. Vi hade bestämt oss för att vi inte tänkte låta någonting hända barnen, säger Rose-Marie Andersson.

Det finns inga statliga riktmärken för hur bemanningen ska se ut i förskolan. Det som finns är Skolverkets rekommendationer för barngruppernas storlek. Men de säger ingenting om hur många barn per personal som det max bör vara.

LÄS OCKSÅ: ”Krävs mycket för att hinna se alla”

Det märks, skillnaderna är stora mellan kommunerna. Den kommun som har lägst bemanning, Perstorp, hade 2016 ett genomsnitt på 7 barn per anställd. Den med högst, Arvidsjaur, hade 3,5 barn per anställd. Alltså hälften så många. När KA gjorde ett stickprov på förskolor i de tio kommuner som har lägst genomsnitt vis-ade det sig att det fanns förskolor där det vissa tider på dagen var två anställda på totalt 20 barn.

 

[pegasus_visualisering]

Grafik: Elin Steen

Fakta om grafiken: Uppgifterna om bemanning i förskolan har samlats in av Skolverket 2016. Det är huvudmännen, det vill säga kommuner och privata förskolor som lämnat in uppgiften. Siffrorna är ett genomnsitt på bemanningen i samtliga förskolor i kommunen, både kommunala och privata.

 

Flera barnskötare och förskollärare vittnade om stress och en känsla av otillräcklighet. På en del förskolor tyckte personalen dock att bemanningen var okej, eller att situationen hade förbättrats sedan 2016.

LÄS OCKSÅ: SKL lovar handlingsplan för förskolan

I Vimmerby tvingades arbetsgivaren till slut att backa från neddragningen på Mosippan. Det tog nämligen inte lång tid innan de negativa effekterna visade sig. En kollega blev sjukskriven för utmattning och i den årliga föräldraenkäten visade sig missnöjet tydligt – de kände sig inte trygga med att det var så många olika vik-
arier. Liknande signaler kom från flera förskolor, berättar Petra Dahlström Wall, som är Kommunals huvudskyddsombud för barnomsorgen i Vimmerby kommun.

Petra Dahlström Wall

– Sjuktalen ökade och folk sökte sig bort. De orkade inte mer helt enkelt. Vi tyckte det var väldigt alarmerande.

Kommunal gick ihop med Lärarförbundet och uppmanade förskolepersonalen att rapportera alla tillbud. Slutsatsen var tydlig – bemanningen var för låg.

– Det återkom hela tiden. Dessutom var det väldigt dåligt med vikarier när någon blev sjuk och det är klart att då går man på knäna, säger Petra Dahlström Wall.

GRAFIK: Så stora är barngrupperna i din kommun 

Fackförbunden gjorde en gemensam 6:6a-anmälan enligt arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren agerade, men genom att skapa nya avdelningar för att klara de nya barn som kom in. Trycket på personalen bestod. Nu har facken gjort en ny 6:6a-anmälan specifikt riktad mot bemanningen.

– Det måste hända något nu för vi vill inte tappa mer folk, varken till sjukskrivning eller andra kommuner, säger Petra Dahlström Wall.

I dag är andelen sjukskrivna i Vimmerbys förskolor drygt nio procent. Verksamhetschef Anne-Cathrine Ingström håller med om att personaltätheten har varit för låg. Förklaringen är besparingar i kombination med ett ökat antal barn och ont om plats.

– Jag tror att sjuktalen hänger ihop både med den låga personaltätheten, barngruppernas storlek och vikariebristen som gjort att det blivit väldigt pressat, säger hon.

Förvaltningen har beskrivit problemen för ansvariga politiker och förhoppningen är att kommunfullmäktige inom kort ska besluta om ökade resurser med fem miljoner. Hur stor effekt det kommer ha på bemanningen är ännu inte klart, men Anne-Cathrine Ingström lyfter fram andra åtgärder.

Bland annat en vikariepool och ett resursteam som några gånger per år ska avlasta varje förskola så att hela arbetslaget kan ha en planeringsdag.

På Mosippan har man redan fått en till personal. I dag är de fyra heltider. Det är lagom på 20 barn tycker Naima Barket Allah.

– Vi hinner med nu och är inte lika trötta, säger hon och börjar samla ihop barnen för dagens lilla utflykt till gympasalen i skolan som ligger tvärs över vägen.

Förskolan är en av de branscher som har högst sjuktal för stress och utbrändhet. På Kommunal ser man en koppling till för låg bemanning och stora barngrupper, men också bullriga miljöer, otrygga anställningar och brist på utbildad personal.

”Man hinner inte med och känner sig otillräcklig i sitt dagliga jobb”.

Kommunal har drivit kravet om en minimibemanning för äldreomsorgen. Det har aldrig varit aktuellt för förskolan, men förbundet har ibland lyft fram fem barn per anställd som ett riktmärke. Lägre bör bemanningen inte vara. I dag har sex av tio kommuner dock en lägre bemanning än så.

Kerstin Mikaelsson

– Man hinner inte med och känner sig otillräcklig i sitt dagliga jobb, säger Kerstin Mikaelsson, utredare på Kommunal med ansvar för förskolan.

– Det är inte okej. Barnskötare och förskollärare ska ha möjlighet att utföra sitt jobb och det är svårt att ha en pedagogisk och omsorgsdriven verksamhet om man inte kan se alla barn, säger Kerstin Mikaelsson.

På arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, lyfter man fram att förskolan har stora rekryteringsbehov, men tycker inte att det går att säga att bemanningen generellt är för låg. Sektionschef Maria Caryll påpekar att personaltätheten inte har sjunkit de senaste tio åren, trots att det totala antalet

Maria Caryll

barn ökat med 100 000. Enligt Skolverkets statistik har antal barn per anställd varierat mellan i snitt 5,1 till 5,4 barn.

I den kommun som har lägst bemanning har personalen i snitt sju barn var, är det för mycket?

– Det kan inte jag avgöra. Det handlar om vilka just de här sju barnen är, vilka behov de har. Och andra faktorer som personalens kompetens och lokalernas utformning, säger Maria Caryll på SKL.

Meddelarskydd

När Kommunalarbetaren i arbetet med den här granskningen ringde runt till förskolor var det flera gånger personalen inte ville medverka i ett reportage eller uttala sig om arbetsbelastningen om inte chefen först godkänt det.

Men alla som arbetar på kommunala såväl som privata förskolor har en lagstadgad rätt att prata med journalister.

Arbetsgivaren kan straffas om hon eller han försöker ta reda på vem som pratat med media. Läs mer om det här.