En av de viktigaste frågorna för mig på Socialdemokraternas partikongress var frågan om legitimation för undersköterskor. Frågan handlar inte om att få bära en skylt där det står ”leg undersköterska” utan snarare handlar det om att skydda yrkestiteln och likrikta utbildningen.

En undersköterska har nämligen ingen examen. Att kalla sig för undersköterska handlar om att man kanske har läst bara 600 poäng av karaktärsämnen på Komvux eller hos en enskild driven utbildningsutförare till att man har gått en utbildning inom konceptet ”Vård- och omsorgscollege” och har då 1500 poäng av samma karaktärsämnen. Jag har sett dessa varianter.

Så här kan vi inte ha det! Arbetsgivarna, som anställer, vet inte vad undersköterskan kan och inte heller vilken kvalitet det finns på utbildningen. Både de teoretiska och praktiska kunskaperna har stora brister många gånger. Dagens utbildningar syftar inte till att hålla en god patientsäkerhet. Bara min arbetsgivare, Karolinska universitetssjukhuset, anger att man kan ha 150 sökande till en underskötersketjänst men bara en handfull har tillräcklig kompetens.

Regeringen har skickat frågan på remiss till olika aktörer och organisationer. Nu säger den tyngsta av dem, Socialstyrelsen, att de inte rekommenderar legitimation. Enligt svaret skulle inte detta öka antalet undersköterskor. Det svaret är nog det mest korkade jag läst på jättelänge! För syftet med kravet på legitimation handlar om att öka patientsäkerheten, höja kvaliteten på utbildningen och tillförsäkra att alla utbildningsutförare, såväl kommunala som privata, ska ge samma utbildning till alla undersköterskor. Nu helt plötsligt var patientsäkerheten ingen viktig fråga överhuvudtaget. Samtidigt säger Åsa Regnérs utredare Susanne Rolfner att det behövs legitimation för undersköterskor, just utifrån patient- och brukarsäkerhet. Och en annan utredare, Göran Stiernstedt, säger att nationella riktlinjer för utbildningen är nödvändiga.

Samtidigt vill många arbetsgivare, i synnerhet inom landstingen, anställa undersköterskor som har gått den gamla tvååriga vårdlinjen. Anledningen är att de flesta av cheferna har kunskap om hur den utbildningen var i karaktärsämnen. Men tyvärr är vi som gått den utbildningen snart pensionärstanter. Därför är det viktigt att göra om och göra rätt igen.

Att göra om och göra rätt handlar om att skydda yrkestiteln med en legitimation, att ge undersköterskor en examen och ta fram nationella riktlinjer för utbildningen. Det handlar om att ta fram valideringssystem så att man får kontroll på vilka som har tillräcklig utbildning och kan få legitimation, och vilka som behöver fylla på sina kunskaper för att få legitimation. Och att alla som går utbildningen efter ett beslut om legitimation också kan få den. Jag rekommenderar att Socialstyrelsen tar en extra titt på överenskommelsen om yrkesutvecklingstrappa som SKL och Kommunal tog fram så sent som i april.

Det måste vara slutlekt med vår yrkesstolthet och kompetens!

Mirja Räihä,
Undersköterska och just nu vikarierande Arbetsmarknads- och idrottsborgarråd för socialdemokraterna i Stockholms stad