– Vi vill uppmana arbetsgivare att om behovet finns på en arbetsplats så ska de söka, säger Anna-Mia Olofsson, verksamhetskoordinator på Afa Försäkring.

Sjukskrivningarna ökar, framförallt de diagnoser som är kopplade till psykisk ohälsa. Och värst är det i kommuner och landsting. Det visade KA:s granskning av ”Stressens Sverige”.

Experter är eniga om att det är de förebyggande insatserna som är avgörande för att minska ohälsan. Det är också bevisat att om någon väl blir sjuk så ger rehabiliteringsinsatser som involverar arbetsplatsen bäst resultat. Sedan drygt 15 år tillbaka finns en möjlighet för både privata och offentliga arbetsgivare att söka bidrag från Afa Försäkring till arbetsplatsinriktad rehabilitering för sina anställda.

Försäkringsbolaget, som ägs av fack och arbetsgivare tillsammans, betalar hälften av kostnaderna för insatser som stressrehabilitering, omskolning, beroendebehandling för anställda med missbruk eller terapisamtal hos legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Medicinsk behandling eller provtagning ersätts dock inte. Syftet är att den anställda ska komma tillbaka i arbete, eller undvika att bli sjukskriven.

– Personen behöver inte alls vara sjukskriven för att få det här stödet. Det kan handla om förebyggande insatser, understryker Anna-Mia Olofsson.

Samtalen kan vara riktade mot stress, men också sådana saker som sorgebearbetning. Det behöver inte vara arbetsrelaterade problem, det avgörande är att det påverkar arbetsförmågan. Sedan starten år 2000 har 450 miljoner kronor avsatts, men Afa har inget tak för hur mycket pengar varje enskild arbetsgivare kan få.

– Det är behovet som styr och växer behovet skjuter vi till mer pengar, säger Susanna Stymne Airey, chef för Afa:s förebyggande verksamhet.

Men intresset från arbetsgivarna är alltså litet. När KA begär att få ta del av hur många ansökningar som kommit in 2015 visar det sig att bara en liten del av pengarna används.

För den privata sektorn sökte arbetsgivarna stöd för 395 anställda. Avtalet omfattar totalt 1,5 miljoner privatanställda arbetare.

Inom kommun och landsting, Svenska kyrkan och kommunala bolag har något fler, 960 personer, fått del av pengarna. Det är en sektor med totalt 1,3 miljoner anställda.

 

Samma år fanns bara i kommuner och landsting nära 48 000 anställda som var sjukskrivna på hel eller deltid i minst en månad. Hittills i år ser det ut att bli en ökning av antalet ansökningar i kommun- och landstingssektorn, men summan hade i oktober inte nått över tusen ansökningar.

På Afa medger man att stödet till arbetsinriktad rehabilitering, som det heter, är kraftigt underutnyttjat.

Med tanke på hur många som är sjukskrivna borde det kunna vara tio gånger så många ansökningar?

– Ja, och vi vill ju öka kunskapen om att möjligheten att söka stödet finns, säger Susanna Stymne Airey.

Hennes förklaring till att arbetsgivarna inte söker pengarna är att de inte vet att de kan.

– Jag tror också att många inte har förstått att det inte behöver vara en sjukskrivning utan att det kan handla om förebyggande insatser.

Hur kan inte arbetsgivarna känna till det här om det har funnits i 15 år?

– Jag vet inte. Vi försöker gå ut med information om det här. Sedan om arbetsgivarna inte tar till sig det eller vad det beror på, det kan jag inte bedöma.

Susanna Stymne påpekar att Afa också försökt underlätta för arbetsgivarna genom att införa digitala anmälning och korta handläggningstiderna.

– Men informationsansvaret ligger ju också på parterna, säger Susanna Stymne Airey.

På arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, önskar man att fler ska söka pengarna.

– Det finns nästan ingen vettig kommentar till att så få söker. Det är en jättebra sak att utnyttja och vi försöker informera vid de utbildningstillfällen vi har, säger Tina Eriksson, förhandlare för pension och försäkringar på SKL.

Det är lätta att tolka det som att arbetsgivarna inte tycker det är viktigt att förebygga ohälsa?

– Absolut inte. Jag tror det handlar om att man inte vet om det, eller tror att det svårare än vad det är. Man sitter med många ärenden och då kan det upplevas som ytterligare en pålaga, fast det egentligen är en liten ansträngning att söka.

Arvika kommun, som länge haft höga sjuktal, är en av de kommuner som sökt och fått pengar från Afa. Bland annat har kommunen köpt in stressrehabilitering för medarbetare med stressrelaterad ohälsa. Man har också anlitat en psykiater för att få rätt bedömning och tidigare insatser när medarbetare drabbas av någon form av psykisk ohälsa.

– Det har gett väldigt goda resultat, till exempel för personer som har varit på väg att bli utmattade men då kunnat få rätt hjälp och sedan gått tillbaka i arbete igen, säger personalkonsulten Marie Niljung.

Afa:s utvärderingar visar också att stödet har en positiv effekt. Ofta har åtgärderna minskat den anställdes sjukfrånvaro eller så har personen kunnat återgå i arbete igen tack vare rehabilitering. Hur stor del av de 450 miljonerna som använts vill Afa inte lämna ut. Men Susanna Stymne Airey säger att femton terapisamtal kostar ungefär 22 000 kronor. Afa kan bekosta hälften. Om alla 930 ansökningar hade gällt terapi, skulle den totala utbetalda summan från Afa uppgå till drygt tio miljoner på ett år.

 

Fakta: Omfattar 2,8 miljoner anställda

Totalt omfattas 2,8 miljoner arbetstagare av möjligheten att få del av pengar från Afa Försäkring till rehabilitering eller insatser som förebygger ohälsa.

1,5 miljoner anställda finns inom den privata sektorn vilket inkluderar kooperationen och egenföretagare.

1,3 miljoner arbetar i kommuner och landsting, Svenska Kyrkan, Kfs och Pacta (kommunala bolag).

Pengarna som betalas ut kommer i kommun och landstingssektorns fall från de premier arbetsgivarna betalat in till den kollektivavtalade sjukförsäkringen (Ags). För den privata sidan finns en fond, Ags-fonden. I båda faller handlar det om pengar som arbetsgivarna själva avsatt och som de nu alltså har chansen att få tillbaka.

Att privata arbetsgivare skickar in färre ansökningar kan enligt Afa bero på att det finns fler småföretag i den sektorn. Arbetsgivare kan även söka pengar från Försäkringskassan för att bekosta arbetsplatsnära insatser från en godkänd företagshälsovård.