Det är mitten av 1800-talet när den djärve snedstreck dumdristige sjöfararen John Franklin bestämmer sig att försöka utforska sjövägen norr om Kanada och på det sättet hitta en snabbare förbindelse från Storbritannien till Kina.
Med sig i den hundramannade besättningen har han den minderårige Thomas Evans. Olsson har skapat en roman i seriens form, där expeditionen skildras utifrån den unge Evans ögon.
Det är spännande ibland, roligt ibland, men jag blir aldrig riktigt så där totalt gripen som jag misstänker att Thomas Olsson själv måste ha blivit av expeditionens öde. Iskölden som sjöfararna måste ha känt stannar tyvärr på sidorna och kryper inte in i läsarens blod.
Men trots det är det en läsvärd serieroman, inte minst på grund av den fascinerande epilogen som berättar vad som verkligen hände med de arma engelsmännen, strandsatta i permafrost, utlämnade åt varandra.
