I Boden, en av de kommuner som ställer den här sortens krav, måste företag som vinner en upphandling lova att medverka till integration för nyanlända för att de ska få uppdraget.

– Från kommunens sida tycker man det är viktigt att profilera sig på det här sättet, säger Theresa Hägglund, upphandlingschef i Boden.

Att ställa sociala krav vid upphandlingar, den process som avgör vilket företag som får uppdraget, innebär till exempel att man i kontraktet kräver att företaget lovar jobb eller praktik för långtidsarbetslösa och/eller funktionsnedsatta eller att företaget lovar ha kontroll över eventuella underentreprenörer. Det kan också handla om meddelarfrihet.

I Bodens fall är det alltså fokus på integration, entreprenörerna måste hjälpa nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden.

(texten fortsätter nedan)

 

Sopskyffeln ramlar av gång på gång när Ghirmay Hadish skjuter städvagnen framför sig i Björknäsgymnasiets korridor­er i Boden. Han gör sin första arbetsdag i ISS, som har kontrakt på städningen av skolor och förskolor i kommunen bland annat.

Han och Almaz Okbamichael kom till Sverige från Eritrea för drygt ett år sedan. Nu får de båda möjligheten att kombinera sin svenskastudier med praktikplats på ISS.

– Det är bra, förklarar Almaz Okbamichael på knackig svenska och tar hjälp av tolken för att berätta att hon tidigare gjort praktik på en restaurang.

Margret Lucas Nyström, Kommunals arbetsplatsombud, ska handleda Ghirmay och Almaz.

Är det en förstärkning eller blir det mer jobb för er, att handleda ovana praktikant­er?

– I början är det kanske mer jobb, och språkmässigt kan det vara besvärligt men annars funkar det oftast bra efter ett tag, säger hon.

Målet är ju att de ska få riktiga jobb, tillägger hon.

– Vi hade en kille som sen fick fast anställning. Men det kortsiktiga målet är att vi förhoppningsvis kan anställa dem som sommarvikarier, berättar ISS driftchef Linda Callenberg på telefon.

Några elever passerar i skolkorridoren, Almaz Okbamichael släntrar fram försiktigt. Jag frågar om hennes framtidsdrömmar.

– Undersköterska, svarar hon med viss hjälp av tolken.

 

LÄS OCKSÅ: Fyra kommuner ställer inga krav

 

95 procent av alla kommuner, som har någon typ av verksamhet på entreprenad, ställer sociala krav, visar vår undersökning. 

2006 ställde vi samma fråga till kommunerna, och även landstingen. Då var det bara knappt var fjärde kommun/landsting som ställde sådana krav.

Vad är det då som har hänt på de här tio åren?

– Det har var­it en utveckling mot hållbar upphandling i många år, både vad gäller miljö och sociala hänsyn, säger Lisa Sennström, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

(texten fortsätter nedan)

 

I början på 2000-talet kom domar från EU-domstolen, som gav en ny praxis på området. När vi frågade för tio år sen hade denna praxis inte riktigt hunnit få fäste i kommunerna och landstingen. Förra året antog Europaparlamentet nya upphandlingsregler där de sociala kraven understryks ytterligare.

Vi har också frågat om kommunerna ställer krav om villkor som liknar det som finns i kollektivavtal, hos den som vinner en upphandling. Här har det inte hänt lika mycket på dessa tio år. 63 procent av kommunerna kräver kollektivavtalsliknande villkor. 2006 var motsvarande siffra 52 procent, då även landstingen ingick i undersökningen.

På frågan hur kommunerna följer upp de krav man ställt, är svaren mer ovissa. Mer än var tredje kommun av dem som ställer någon typ av krav svarar att de inte vet hur de följer upp hur kraven efterlevs. Var tionde kommun säger att de inte gör någon uppföljning. Över hälften, 53 procent, säger att de gör uppföljningar. Men av svaren att döma är det i nära hälften av dessa kommuner oklart hur de genomför dessa granskningar.

Av dem som svarar konkret hur de gör uppföljningarna är det vanligaste svaret stickprov följt av årliga möten/enkäter och kontroller av lönenivåer via Skatte­verket.

 

LÄS OCKSÅ: Så fungerar en upphandling

 

I somras slog Konkurrensverket fast att det är möjligt för upphandlande myndigheter, som till exempel kommuner, att ställa krav om kollektivavtalsliknande villkor. Men endast 9 av de 34 kommuner som i dag inte ställer krav om kollektivavtal säger att man tagit intryck av Konkurrensverkets uttalande. De tänker i framtiden ställa krav om detta. Två kommuner, Halmstad och Nacka, säger nej till detta även i framtiden. Medan övriga svarar vet ej på frågan.

Vi frågade också kommun­erna om hur man ser på det förslag en statlig utredning lämnade nyligen (läs mer här) om att myndigheterna måste ställa krav om kollektivavtalsliknande villkor i fall det finns risk för oskäliga villkor för de anställda hos entreprenören.

Detta har stort stöd i kommunerna, visar vår undersökning. Tre fjärdedelar tycker att det är ett bra eller ganska bra förslag. Endast sju kommun­er svarar att förslaget är dåligt eller ganska dåligt.

51,5 procent

Så stor andel av kommunerna har upphandlad verksamhet av servicekaraktär, till exempel vård och omsorg, städning, vaktmästeri och köksverksamhet.

Om enkäten

220 av landets 290 kommuner svarade på vår enkät. Det ger en svarsfrekvens på 76 procent.