De tjänar som 65 kommunalare
Inkomstklyftan mellan vanliga löntagare och Sveriges maktelit är större än någonsin. Det går nu 65 kommunalarbetarlöner på en näringslivschefs lön. Det visar LO:s årliga rapport Makteliten.
– Makteliten vet inte längre hur vanliga människor har det, de har förlorat sin markkontakt, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Löneskillnaden mellan vanliga arbetare och svensk maktelit är nu den största i modern tid. Det visar LO:s undersökning som speglar maktelitens inkomstutveckling mellan 1950 och 2014 och som omfattar runt 200 maktpositioner. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är bekymrad över situationen.
–Det går åt hel fel håll och det är fruktansvärt. Vi måste vända den här utvecklingen.
I snitt tjänar en näringslivstopp 1,5 miljoner kronor i månaden, att jämföra med en kommunalare där medellönen ligger på 23 000 kronor. På en genomsnittlig näringslivschefslön går det alltså 65 kommunalarbetarlöner. En kommunalare kan alltså inte arbeta ihop till en årslön för en näringslivstopp även om hen arbetar ett helt yrkesliv.
För de allra mest lågbetalda yrkena där månadslönen ligger runt 20 000 kronor, tjänar en näringslivschef hela 77 gånger mer. Karl-Petter Thorwaldsson menar att den allt större löneskillnaden mellan en vanlig löntagare och de med mest makt i samhället är ett demokratiproblem.
– Det är allvarligt eftersom makteliten har stort inflytande över samhällsdebatten och de fattar beslut som påverkar många människor. Men de har själva aldrig upplevt hur det är när lönen inte räcker till det viktigaste varje månad. Just att makteliten inte vet hur livet är för vanligt folk tror jag är grunden till att många i elitkretsarna vill sänka de lägsta lönerna ytterligare.
Det är både den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten som undersökts. Av dessa grupper tjänar den ekonomiska eliten, alltså näringslivets chefer, allra mest. Anledningen till att inkomstklyftan ökat är att näringslivstopparnas löner stiger. Och höjda löner för toppcheferna motiveras ofta med att lönen måste vara konkurrenskraftig ur ett internationellt perspektiv. Men LO:s rapport visar att av de chefer som rekryteras utanför företaget kommer mycket få från andra länder än Sverige.
–Det vanligaste argumentet, att höga löner behövs för att attrahera chefer från den globala marknaden, stämmer helt enkelt inte, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Utvecklingen mot större skillnader mellan maktelit och vanliga löntagare är global. Men i Sverige har utvecklingen gått fortare än i många andra länder sedan 1980-talet. År 1980 tjänade makteliten knappt 5 industriarbetarlöner. Idag tjänar den genomsnittliga makteliten mer än 18 industriarbetarlöner.
LO:s egen ordförande, Karl Petter Thorwaldsson, tjänar idag 3,5 gånger mer än en vanlig industriarbetare.
