”Vi borde lagstifta bort allmän visstid”

I slutet av maj månad hade Socialdemokraterna kongress i Västerås. Bland alla motioner som behandlades var det många som rörde allmän visstidsanställning. Kampen handlade om att få bort anställningsformen ur lagen. Många motioner kom från de fackligt aktiva inom partiet. Vi kan säga att det inte gick vägen riktigt. Många tycker att de fackliga vann på kongressen. Kongressen fick in en skarpare skrivning i lagen för att undvika utnyttjande av människor (läs mer här). Jag ser det som att vi kom en bit på vägen. Men jag vill ha bort hela anställningsformen! Allmän visstidsanställning var och är en anställningsform som vi klarar oss utan i Sverige. 

När jag frågade LO:s ordförande Karl-Petter Thorvaldsson varför LO inte driver frågan hårdare kom svaret att vi kan driva den via kollektivavtal. Min fråga till honom och till Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven är, eftersom de själva har sin bakgrund inom den fackliga världen och vet exakt vad medlemmar får avstå för att avtala bättre villkor, hur kan de hänvisa till att fackförbunden ska avtala bort den delen av lagen? Personal inom Handels, Hotell- och restaurang och Kommunal är redan lågavlönade. 

Allmän visstidsanställning infördes som en ny anställningsform 2007. Arbetsgivaren skulle kunna anställa extra personal om det blev volymökning på arbetet och behövde tillfällig ökning av personal. Anställningen ska alltså vara begränsad, tillfällig. Problemet är att vanliga vikariatsdagar inte går att kombinera med dagar man arbetar på allmän visstidsanställning. Det försvårar för den anställde att komma upp till det antal dagar som krävs för en tillsvidareanställning, vilket gör att den anställde går med en osäker anställning i många flera år än nödvändigt. Detta händer ofta inom Kommunals, Hotell- och restaurangs och Handels avtalsområden. Det drabbar oftast de unga och nya på arbetsmarknaden. Många av dem är kvinnor. 

Kommunal såg problemet och träffade ett kollektivavtal kring lagen. Men för att kunna få in något i ett avtal måste man ge något tillbaka. Alla inom den fackliga världen är väl medvetna om det. Många gånger handlar det om löneutrymme för medlemmarna. Det betyder att man inte får lika stor löneökning som man kanske hade kunnat få om man inte förhandlat fram andra villkor för medlemmarna. 

Genom att Stefan Löfven och Karl-Petter Thorwaldsson vill se ändringar i kollektivavtalen före lagändringar menar de att vi ska fortsätta avstå lön för att få en förbättring av anställningsvillkoren. Var är deras solidaritet med dem som bär upp samhället på sina axlar?

Med sin fackliga bakgrund borde de veta bättre!

Claudia Pedrini