Få kommuner vill avskaffa LOV

Efter valet i höstas tog de rödgröna över makten i många kommuner som har infört lagen om valfrihetssystem, LOV, inom hemtjänsten. Som KA har berättat tidigare har LOV lett till flera problem i framför allt Stockholm, där antalet företag exploderade. Den hårda konkurrensen har gjort att många företag konkurrerat med dåliga arbetsvillkor, samtidigt som kommunernas kontroll varit bristfällig.

Men trots det är det få kommuner som planerar att avskaffa LOV eller göra stora förändringar, visar en rundringning som KA har gjort.

I år ska en statlig utredning ta fram förslag på hur vinsterna i välfärden kan begränsas och arbetsvillkoren förbättras. Men det finns kommuner som gör lokala försök redan nu. I Stockholm ska hemtjänsten utredas under våren, och stora förändringar är att vänta. Även Norrtälje ska utreda LOV:s framtid. I Järfälla tog en koalition mellan S, MP och C över makten i höstas, och de vill ställa hårdare krav så att det blir färre företag.

I Umeå kommun var det rödgrönt styre redan före valet. I höstas förde politikerna diskussioner om att avskaffa LOV. Men de bestämde sig för att avvakta utredningen om vinster i välfärden.

– Vi har haft diskussioner om det här i vår egen partigrupp och kommit fram till att eftersom det kommer en proposition om vinster i välfärden 2016 så har vi inte för avsikt att göra förändringar fram till dess, säger Eva Andersson (S), som till och med november förra året var ordförande i socialnämnden i Umeå kommun.

Däremot vill Umeå skärpa kraven på hemtjänstföretagen. Ett förslag om nytt förfrågningsunderlag klubbades i socialnämnden i november. De nya kraven handlar bland annat om högre krav på utbildningsnivå hos personalen, att offentlighetsprincipen och meddelarfrihet ska gälla och krav på kollektivavtal. EU-rätten sätter dock stopp för att ställa krav på kollektivavtal.

– Jag har samma uppfattning som de flesta, att det strider mot lagen. Men för politikerna var det jätteviktigt att det skulle vara just kollektivavtal och det svar som vi fick var att vill någon överklaga det får de göra det, säger Pia Wangberg, biträdande upphandlingschef i Umeå kommun.

Det fanns ett förslag till som fick kommunens tjänstemän att reagera. Förslaget till nytt förfrågningsunderlag sade också att privata hemtjänstföretag bara får ha hand om brukare som har behov av max 30 timmar hemtjänst i veckan. De som behöver mer hjälp måste välja kommunen. Syftet med det var att minimera vinsterna i välfärden och att bromsa ökade kostnader i framtiden.

– Varför jag är tveksam har i första hand med det etiska att göra. När brukaren har stora behov av hjälp och kanske svårare att kommunicera hur man vill få stöd, så tvingas man byta utförare och måste bygga nya relationer till den nya personalen, säger Ewa Klingefors, socialdirektör i Umeå.

I januari beslutade politikerna att vänta med att införa kravet och att andra alternativ i stället skulle utredas närmare. Kravet på kollektivavtal ligger dock fast.

En annan kommun som vill skärpa kraven är Sundsvall. Förslaget till nytt förfrågningsunderlag är inte klart än men politikerna vill bland annat ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor och att företagen ska erbjuda rätt till heltid.

– Det handlar egentligen om att ställa samma krav på privata utförare som på kommunen. Det är för att bibehålla en god kvalitet för de äldre och de anställda. Vi vill att våra gemensamma skattemedel ska vara medborgarna till gagn, säger Malin Larsson (S), ordförande i socialnämnden i Sundsvall.