”Feminismen har gått för långt”-männen har fått en sak till att ligga sömnlösa över. Nu faller en av de sista helmanliga bastionerna – gangsterfilmen. Förra året var det Natalie (Malin Buska) som blåste skallen av en konkurrent och tog över sin fars maffiaimperium i Snabba Cash Livet deluxe. I nya Tommy kretsar handlingen kring en försvunnen rånares fru (Moa Gammel).

Filmen börjar med att huvudpersonen Estelle landar på Arlanda. Hennes man Tommy har tagit med familjen och flytt utomlands efter ett stort värdetransportrån. Nu är Estelle tillbaka i Sverige för att hämta hans del av bytet: 10 miljoner kronor. Under Tommys frånvaro har spelplanen i Stockholms undre värld förändrats. Bobby (Ola Rapace) har tagit ett kliv upp, och i skuggorna lurar Estelles gudfar Steve (en iskall Johan Rabaeus i mjukisbyxor). Plötsligt får de helt nya förutsättningar att förhålla sig till. Samtidigt försöker de knäcka nyckelfrågan. Lever Tommy, eller bluffar Estelle?

Teamet bakom Tommy har en bra grundidé, men ingen riktigt bra historia. Ambitionen har säkert varit att göra en smart thriller, där det läggs ut ett antal trådar som knyts ihop snyggt i slutet. Tyvärr blir känslan snarare att någon har tappat kontrollen över tåtarna. Det är rörigt, och ganska ologiskt på sina ställen.

Nu funkar Tommy hyfsat ändå, trots manusluckorna. Det är snyggt filmat, skådespelarna agerar trovärdigt och det blir åtminstone bitvis riktigt spännande. På väg från biografen är det som att stämningen från filmen har satt sig i kroppen. Jag bara väntar på att någon ska slita in mig i en bil, sätta en säck över mitt huvud, köra ut mig i skogen och skenavrätta mig under en kraftledning.