”Vi måste gå ihop och säga ifrån!”
Vår styrka har pressats tillbaka och facket har blivit svagare. Men nu är det dags att gå samman och ta kampen på arbetsplatserna. Det är dags att kräva förändringar. Vi måste låta modet bli större än rädslan, skriver Lena Ericson Höijer, Kommunal Stockholm Mitt.
Jag träffar dagligen arbetskamrater och andra kommunalare som håller på att bli sjuka av sin arbetsmiljö. Engagerade människor som vill och verkligen försöker göra ett bra jobb men som blir skamligt utnyttjade av en arbetsgivare som bara tänker på att få en allt snävare budget att gå ihop.
Vi borde gå ihop och säga ifrån, men många är för rädda för att göra det. Visst finns det fog för att vara rädd. Cheferna har mer makt nu än för trettio år sedan och facket är inte vad det har varit. Vår styrka har pressats tillbaka under flera decennier och vi fackliga företrädare lägger det mesta krutet på förhandlingar, trots att vi gång på gång blir överkörda. Vi litar på samverkansavtal medan arbetsgivarna allt oftare hänvisar till sin rätt att leda och fördela arbetet och hotar med att omplacera den som vågar protestera. Fackets illusioner om individuella löner har också försvagat oss.
Men vi har fortfarande en oerhört mycket starkare position än när facket byggdes upp för hundra år sedan. De som bildade de första fackföreningarna fick sparken, det fanns ingen lagen om anställningsskydd. När strejkande arbetare demonstrerade i Ådalen 1931 möttes de av soldater och kulor. De riskerade sina arbeten, sin bostad och till och med sitt liv. Men de lät modet bli lite större än rädslan. Tack vare det kunde vi bygga upp en av världens starkaste fackföreningar.
Nu måste vi göra samma sak. Om vi håller ihop på arbetsplatsen och tillsammans säger ifrån till chefen, vad skall chefen göra då? Det är dags att vi kommunalare står upp för våra yrkeskunskaper, vår hälsa, vårt liv och vårt människovärde. Det är dags att hela vårt stora förbund organiserar sig för att ta kampen på arbetsplatserna.
Den senaste tiden har jag träffat många kommunalare som vågat, de har gått ihop, samlat namn, vänt sig till politikerna, krävt förändringar och besked från arbetsgivaren, de har demonstrerat och protesterat. Utan att bli straffade! De enda som hänt är att de kunnat räta på ryggen och börjat förändra sin situation.
Lena Ericson Höijer
PS. Skaffa ett konto på kommunal.se och gå med i gruppen ”Vi som håller ihop och säger ifrån” så kan vi stödja varandra.