LOV-kommuner dumpar villkoren

– Vad arbetsgivaren har för avtal med arbetstagaren lägger inte vi oss i. Är man missnöjd får man väl vara med i facket, säger vård- och omsorgsnämndens ordförande Björn Karlsson (M).

KA kan avslöja att kommunernas låga ersättning i flera fall lett till en dumpning av de anställdas arbetsvillkor. Både i privat och kommunal sektor.
  I Upplands Väsby sänktes arbetstiden för en majoritet av personalen med upp till 20 procentenheter, eftersom hemtjänsten inte klarade sig på ersättningen och de samtidigt förlorade kunder till privata utförare.
  I Järfälla har kommunens hemtjänst minskat andelen fast anställda för att spara pengar. Parallellt med det har pressen ökat på personalen att flytta sig så fort det bara går mellan brukarna i samtliga kommuner som KA har granskat.

Flera privata utförare betalar inte sina timanställda för restiden mellan brukarna. KA har vittnesmål från privatanställda som jobbar i Stockholm, Vallentuna, Sollentuna, Danderyd, Täby och Järfälla om att de inte får lön för restiden mellan brukarna. Flera företag är verksamma också i andra kommuner.
  Andelen tid av en arbetad timma som tillbringas på plats hos kunden kallas verkningsgrad. Den avgör hur utföraren klarar sin ekonomi, eftersom kommunen bara ger ersättningen för tiden hos kunden. Ju lägre ersättning, desto högre verkningsgrad krävs. Personalens restid mellan kunderna måste alltså gå så fort som möjligt.
  – Tyvärr måste man som chef ifrågasätta och hela tiden granska medarbetarnas tid och jämföra med planeringen och säga att hallå, här tog det 20 minuter att ta sig mellan de två kunderna, säger Christina Reichenberg, hemtjänstchef på ideella utföraren Blomsterfonden.

Vård- och omsorgskontoret i Sollentuna slår i en utredning fast att det finns företag som inte betalar för restiden. Det kan vara en förklaring till att de små företagen lyckas ha högre verkningsgrad än Carema och kommunens hemtjänst, står det i utredningen.
  Kommunens utredare skriver: ”Kostnaden för den faktiska lägre verkningsgraden betalas i stället av de anställda.” Andra orsaker till att de små företagen lyckas bättre kan vara att små företag oftare har delade turer och att ”Vissa scheman innebär att personalen arbetar 8 timmar utan någon lunch, eller att de får lunch när det är mindre att göra, vilket kan innebära att ett dagpass har lunch klockan 10 på morgonen”.
  En förklaring till att det är möjligt menar utredaren är att många av de små företagen saknar kollektivavtal – ”De har således ingen aktör som kontrollerar de anställdas arbetsvillkor.”

Utredaren föreslog att vård- och omsorgsnämnden skulle börja ställa krav på att utförarna betalar för restid, men det ville inte politikerna.
  – Vi vet faktiskt inte om det ser ut så här och det är fortfarande så att det är en sak mellan arbetsgivaren och den personalen man anställer, säger Björn Karlsson (M), ordförande i vård- och omsorgsnämnden.