Barbro Fernström är kökschef på Vallargärdets skola i Karlstad. Det var hon som för förra året tog initiativ till skolkockmössans dag, som Skolmatens vänner sedan hakade på.

– Kockarna ska ta på sig sina mössor och vara stolta. Det blir en symbol för att visa hur duktig man är, ett sätt att profilera sig själv, säger hon.

Hon har jobbat i skolkök i drygt 14 år och tycker det är viktigt att kökspersonalen är kompetenta.
– Vi får vårt kött från ett närliggande slakteri och vi lagar mycket av vår mat från grunden, säger Barbro Fernström.

Skolmatens vänner hoppas att så många skolkockar som möjligt kommer fota sig själva och lägga upp bilderna på organisationens Facebooksida under dagen. Kompetensen inom skolköken måste höjas anser Annika Unt Widell, projektledare på Skolmatens vänner.

– Vi tycker det borde göras en liknande satsning som med lärarlyftet, idag saknar en av tre som jobbar i skolkök utbildning, säger hon.

Varje år genomför Skolmatens vänner en undersökning för att se hur mycket pengar kommunerna lägger på skolmaten. Undersökningen bygger dels på SCB:s statistik om hur mycket pengar som går till mat, transport och personalkostnader men också på kostchefernas egna uppgifter.

Måste bra mat vara dyr?
– Nej det måste den inte. Läggs det mer pengar på personalens kompetens så kan kostnaderna också minska, de får mer kunskaper om hur svinnet kan minska.

Skolmatens vänner drivs av Lantbrukarnas Riksförbund, finns det ett vinstintresse från er sida att mer pengar läggs på skolmaten?
– Som det ser ut i Sverige idag med offentlig upphandling så har kommunerna inte alltid möjlighet att köpa svenskt och närproducerat. Matproduktion i Sverige är relativt dyr. Vi vill få politiker att förstå att mat måste få kosta. Inte minst med tanke på den debatten vi har just nu.