Fredag 1 mars är Skolkockmössans dag.  Vi kräver ett skolkockslyft – ju fler kockar desto bättre soppa!

Skandalen i färdigmatsbranschen visar på behovet att laga mer mat från grunden på restauranger och i skolmatskök. Ingen ska behöva vara rädd för vad maten innehåller, detta är extra viktigt för barn med olika intoleranser och allergier. Därför bör alla som lagar mat till barn i skola och förskola vara välutbildade, anser Svenska celiakiförbundet och Skolmatens vänner i ett upprop på Skolkockmössans dag den 1 mars.

Varje dag sätter sig 1,3 miljoner elever och 350 000 förskolebarn till bords för att äta sin lunch. Ett stort ansvar för kommunerna som ska se till att maten är näringsriktig och säker för alla. Den aktuella köttskandalen avslöjade att färdigmat inte alltid innehåller det som utlovas och kommer förhoppningsvis leda till att fler kök lagar mat från grunden. Men då behövs utbildade kockar i köken. Det här är speciellt viktigt för barn som behöver specialkost, till exempel mat fri från gluten, laktos, mjölk eller soja.

 Tyvärr finns brister, kommunerna tar inte alltid sitt ansvar och det är inte självklart med relevant utbildning för alla som jobbar med barnens mat. Skolmatens vänner undersöker regelbundet hur kommunerna organiserar måltiderna i skola och förskola. Den senaste kartläggningen visade att en av tre som jobbar med barnens mat saknar utbildning för arbete i storkök. I praktiken innebär det att tusentals anställda i de kommunala köken inte fått chans att skaffa sig rätt kunskap i matlagning och säker hantering av livsmedel.

Är det acceptabelt att mat tillagas och serveras av outbildad personal? Nej, självklart inte. Det här innebär stora risker för alla elever med behov av specialkost. Fungerar inte arbetet i skolköken blir dessa elever sjuka, ibland allvarligt och under längre tid. De går miste om undervisning och kommer efter i skolarbetet. Lägg där till den sociala aspekten att vara annorlunda, att känna oro inför varje lunch eftersom den kan innebära att barnet blir dålig i magen och kanske kräks inför kamraterna i skolan.

Alla barn måste få känna sig trygga med den mat som serveras. Okunskap kan till och med leda till dyrare mat för alla elever. Låt oss ta exemplet mjölk.
När några av eleverna är laktosintoleranta eller har mjölkproteinallergi byter köket ”för enkelhetens skull” ut all mjölk mot en ersättningsprodukt, trots att den skiljer sig ifrån mjölken när det gäller pris, smak och näringsinnehåll.

Mat- och näringsutbildad personal däremot har lättare att hitta lösningar så att det finns alternativ för de elever som behöver, men utan att göra maten dyrare för alla. Kökspersonalens utbildningsnivå är en fråga som visat sig för tung för kommunerna att bära. Idag är det eleverna som får betala priset – med oro för att maten inte är säker att äta – och allra mest de elever som behöver specialkost. Nu vill vi inte vänta längre, Sverige behöver något som liknar det nationella lärarlyftet men nu för skolornas kockar!

Christina Ralsgård Generalsekreterare för Svenska Celikiförbundet Annika Unt Widell, leg dietist och talesperson för Skolmatens vänner