EU inget hinder för sociala företag
EU förbjuder inte svenska kommuner att ta sociala hänsyn vid upphandlingar, men i Sverige är den ideella sektorn ganska tyst, trots att sociala företag spelar en viktig roll i Europa. Men nu vill arbetarrörelsen anamma sitt folkrörelsearv.
Medan diskussionen om vinster i välfärden går varm talas det allt oftare om sociala företag inom välfärden, den så kallade ideella sektorn. I veckan anordnade Arbetarrörelsens Tankesmedja seminariet ”Ge non profit en chans!”, där bland andra partisekreterare Carin Jämtin medverkade.
– Vi tror att det är viktigt med valfrihet i välfärden, att det finns olika utförare, menar partisekreterare Carin Jämtin (S), som fick frågan om det skett en ideologisk förändring när nu Socialdemokraterna skriver med den ideella sektorn i utkastet till sitt kommande partiprogram.
– Ideologisk förändring är ett för stort ord. Folkrörelselivet har alltid varit levande inom arbetarrörelsen, men kanske har vi tappat bort det på vägen. Vi har varit lite för fokuserade på vilken driftsform verksamheten har, säger hon.
Tommy Svensson. Foto: Jens Kassnert |
Kunskapen om den tredje sektorn, de sociala företagen, är för låg, tyckte den svenska S-gruppen i Europaparlamentet, som i veckan presenterade rapporten ”Upptäck den sociala ekonomin”. De menar att EU:s direktiv inte alls omöjliggör för svenska kommuner att ta sociala hänsyn vid upphandlingar.
Tommy Svensson är redaktör för Arbetarrörelsens Tankesmedja och författare till rapporten:
Var det något som förvånade dig när du skrev rapporten?
– Ja, det var det. Alla pratar om sociala företag, men den ideella sektorn är ganska tyst som egen röst och ingen frågar de ideella företagen vad de tycker. Ute i Europa har den ideella sektorn en viktig roll.
Vad behöver göras?
– Kommunala tjänstemän och politiker måste inse att EU:s lagstiftning inte är så hård när det gäller särskilda kriterier vid upphandlingar och i andra fall kanske man måste utmana den lagstiftning som finns.
Hur ser situationen ut för de anställda i sociala företag?
– De sociala företagen ska inte bara vara en ideell verksamhet utan det behövs också affärsmässighet. De anställda måste veta att det är en trygg anställning. Som kommunalare ska man ställa krav. Men jag tror inte att villkoren behöver vara sämre i den ideella sektorn – de flesta sociala företag har kollektivavtal. Men facket behöver driva fram det här och kolla upp om företagen har kollektivavtal.
Vad garanterar att sociala företag tar mer ansvar? Finns det ingen risk att privata företag utmålas som onda i jämförelse?
– Jag tror att man ska komma ihåg att många av de privata företagen, särskilt de små, drivs av engagerade och intresserade människor. Det blir lite tokigt om vi ser de privata företagen som giriga. Däremot ska vi angripa de privata företag som är det – för de finns.
Hur ser den ekonomiska situationen ut för ideella företag?
– Det behövs en mycket bättre kunskap bland banker så att de vågar låna ut. Många sociala företag känner att det blir lättare om de ombildas till vinstdrivande bolag, så att de lättare ska kunna ta lån.
Sociala företag
Sociala företag kallas ibland för den tredje eller den ideella sektorn, vid sidan av privat och offentlig verksamhet.
Kulturdepartementet definierar den sociala ekonomin som ”organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn.”
I den ideella sektorn drivs företagen inte främst av vinstintresse, utan av allmännytta eller medlemsnytta.
Varje dag startas tjugo nya ideella föreningar, enligt Tillväxtverkets statistik, exempelvis företag för människor som står långt från arbetsmarknaden och kooperativa förskolor där föräldrar själva är direkt delaktiga, men ideella föreningar finns inom alla branscher.