Karl Kottenhoff, KTH.Karl Kottenhoff.

Varför startade du det här forskningsprojektet?
  – Jag kom på idén då jag åkte till landet med mina barn. På vissa resor spydde de jättemycket och vissa resor inte alls. Då började jag började fundera på om det hade något att göra med de individuella körstilarna hos busschaufförer. Målet med projektet var att se om det stämde, och om det går att få fram ett tekniskt hjälpmedel för de bussförare som kör extra ojämnt.

Hur gick undersökningen till?
  – Vi lät en grupp frivilliga åka i en buss där körningen registrerades. En bussförare körde bussen på åtta olika sätt och gjorde flera olika sorters fel. Testpersonerna fick betygsätta hur bra eller dåligt bussföraren körde och hur de upplevde bekvämligheten.
Vi lät också studenter från KTH åka runt på några busslinjer och tunnelbana i Stockholm för att mäta körstilar. Statistiken visade att ungefär var tionde förare körde extra obekvämt.  Men jag vill också nämna att var tionde förare körde extra bekvämt.

Vad blir nästa steg?
  – Att utveckla ett hjälpmedel för att hålla koll på att man inte kör på ett sätt som får resenärer att må dåligt.  Ingen har tidigare forskat på exakt vad passagerarna upplever som jobbigt och sammanfört det med tekniska data för att utveckla ett sådant hjälpmedel.

Kan arbetsmiljön påverka körningen?
  – Det har vi inte mätt. Men det skulle kunna vara intressant att i framtiden göra intervjuer med bussförare för att få in fakta om hur de upplever situationen, och hur deras arbetssituation kan påverka resenärernas bekvämlighet. Min personliga uppfattning är att åkkomforten trots allt förbättrats totalt sett i jämförelse med för tio år sedan. 

Fotnot: Data som samlades in från riktiga bussturer och tunnelbana kommer från utvalda turer i Stockholm och är från 2008-2009. Rapporten kan laddas ned här (i PDF-format).