Svensk a-kassa minskar snabbast

Tomas Tobé. Foto: Agnes Stuber

– Nej det tycker jag inte. Det lönade sig för dåligt tidigare att arbeta. Det var viktigt för oss att tydliggöra den skillnaden, säger han till Kommunalarbetaren.
  Joakim Palme, professor i statskunskap, har på Socialförsäkringsutredningens uppdrag gått igenom utvecklingen för socialförsäkringarna från 1930 till 2010. Och han har jämfört detta med hur det ser ut i övriga OECD-länder. Han har förutom a-kassan gått igenom utvecklingen i sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen.
Och resultaten visar att Sverige har sjunkit som en sten. Från att ha varit ett land med förhållandevis höga ersättningar är Sverige nu på den nedre halvan i jämförelsen mellan de olika länderna.
  – Det finns inget annat land som sänkt ersättningsnivåerna så mycket som Sverige under de senaste fem åren, säger Joakim Palme.

2005 gav den svenska a-kassan en ersättning på ungefär 75 procent av en industriarbetares genomsnittslön. Det var bara Frankrike och Schweiz som då hade lika höga nivåer. Fem år senare har de flesta länder gått om Sverige, och ersättningsnivån är nere på cirka 55 procent av en industriarbetarlön. Endast sex av de 18 jämförda länderna har nu lägre ersättning, i förhållande till vad en industriarbetare tjänar, än Sverige.
  Samma utveckling, om än inte lika dramatisk, har det varit för sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen hade redan tidigare i en jämförelse en av de sämre ersättningsnivåerna i västvärlden. När det gäller sjukförsäkringen ligger Sverige nu som då ungefär i mitten vad gäller nivån på ersättningen.
  De stora förändringarna har skett på a-kassans område. Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson, Ylva Johansson, är inte förvånad över resultaten.
  – Det visar det som vi kritiserat hela tiden. Regeringen har fört ner Sverige på den nedre halvan i Europa och människornas tilltro till trygghetssystem har försämrats. Regeringen tror att om människor blir fattiga tar de sig i kragen och skaffar sig ett jobb, säger hon.

Joakim Palmes rapport fick när den presenterades vid ett seminarium svidande kritik från en annan forskare, Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds Universitet. Han var bland annat kritisk mot att Palme bara sett till själva förmånssidan och inte analyserat sådant som kostnader och köpkraft.
  – Det här handlar ju inte om faktiska nivåer. Och på den tiden när vi var bra på ersättningsnivåer utvecklades reallönenivåerna dåligt, säger Andreas Bergh.