”Att stå på scen är som att äta sin egen skit med sked, kväll efter kväll, sked för sked”, har skådespelaren Krister Henriksson sagt. Huvudpersonen i den danska filmen Dirch upplever något liknande. Dirch Passer är en firad revystjärna som kan göra alla glada – utom sig själv. Han grimaserar, drar mediokra skämt, struttar runt i fåniga kostymer och får stående ovationer efter varje föreställning. Sedan går han till en närbelägen bar och stjälper i sig sprit. Någon gång försöker han vara allvarlig på scenen, men då skrattar publiken i alla fall.

Kvinnorna i Dirchs liv kommer och går. Konstanten i tillvaron heter Kjeld, en annan sorgsen elefant i teatercirkusen. De två vännerna drömmer om att göra någonting annat, samtidigt som de inte kan låta bli att spela upp små sketcher även när ingen tittar. Det är en rörande skildring av en relation som utsätts för hårda prövningar men överlever det mesta. Även döden.

Historien om den ledsna clownen har berättats många gånger tidigare, men det här är ändå en film som griper tag. Mycket för att Dirch Passer (född 1926, död 1980) har funnits på riktigt. Här spelas han av Nikolaj Lie Kaas, som gör en fenomenal rolltolkning.
  De ansvariga för sminket förtjänar också ett omnämnande. Sällan har en filmkaraktär åldrats 25 år med sådan trovärdighet.