Efter flera års tungt narkotikamissbruk är Anders, 34 år, fri från drogerna. Men då hamnar han i en livskris där han ifrågasätter hela sin tillvaro. Vi får följa ett dygn i hans liv och handlingen tar sin början på ett behandlingshem.

För att kunna återvända till ett normalt liv tillåter de honom att åka in till Oslo för att gå på en anställningsintervju. När Anders kommer till Oslo vandrar han omkring på gatorna och betraktar staden och människorna. Framtiden är oviss, han söker kontakt med gamla vänner och emotionellt slits han mellan sin tid som narkoman och den framtid som skall komma. Anders måste ta ett beslut vilken väg han ska välja. De närmsta timmarna är avgörande. Och desto närmare natten kommer, desto vilsnare blir Anders.

Det är en annorlunda film som greppar tag om biobesökaren. Perspektiven är inte de vanliga. Anders kommer inte från någon problemfamilj utan har en bakgrund i övre medelklassen med föräldrar som har gjort allt för honom. Egentligen talade allt till hans fördel men drogerna tog ändå över hans liv.
Det här är en film som etsar sig fast och berör. Trier har gjort en mycket bra och annorlunda historia. Och Anders Danielsen Lie som spelar huvudrollen gör en fin rollprestation.