Grekland har förverkligat många svenska arbetsgivares våta dröm, att ställa kollektivavtalen åt sidan. Greklands arbetsgivare tillåts nu att komma överens med de anställda om sämre lön och villkor än vad kollektivavtalen och det fackliga löftet medger.
Det var en del av det sjätte grekiska krispaketet som antogs av parlamentet nyligen. Regeringen hänvisade till EU. Facken protesterade och hävdade att EU aldrig ställt krav om att kollektivavtalen ska krossas.
Grekiska politiker anklagar å sin sida de offentliganställdas fackförbund för att vara en del av problemet eftersom dessa fack försvarar de privilegier som de offentliganställda har.

Men EU hade krävt ytterligare grekiska besparingar för att betala ut mer stödpengar till det krisdrabbade Grekland.
EU:s euroländer enades för ett par veckor sedan, efter att det sjätte krispaketet antagits i Grekland, om ytterligare 100 miljarder euro i stöd till sin bankrutta statskassa.
Men stödet är villkorat. Grekland sätts under förmyndarskap av EU–kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF). De ska ha representanter på plats i grekiska nyckeldepartement med rätt att stoppa beslut som rör landets ekonomi och som de inte gillar.

Grekerna har drabbats av att lönen sänkts 25–50 procent, sänkta pensioner och högre skatter. I det senaste krispaketet bestämdes att de som inte betalar sin fastighetsskatt får elen avstängd.
Politiker och media har beskyllt grekerna för att vara lata, korrumperade och oansvariga som har levet över sina tillgångar.
Även kritiska greker har beskrivit hur politiker har köpt röster genom att lova jobb i offentliga sektorn. Personer har fått lön utan att behöva komma till dessa jobb. Låg pensionsålder och andra förmåner har varit en del av dessa anställningar. Tjänstemän inom statsförvaltningen har skaffat sig privilegier som bidragit till ett korrumperat samhälle.
Bland annat har skattetjänstemän haft möjligheten att förhandla om hur mycket skatt och bolag och förmögna ska betala, med möjligheten att få en muta för att hålla skatten nere.
Grekiska företag betalar nästan ingen skatt och den svarta sektorn är enorm.

Samtidigt visar statistik från OECD, den europeiska organisationen för ekonomiskt samarbete, att grekerna jobbar i genomsnitt 44,7 timmar per vecka (EU–genomsnittet är 41,7 timmar per vecka). De har 23 dagars semester per år och har enligt OECD nästan lika hög produktivitet per arbetad timme som Tyskland.
Så det är många greker som inte anser att de har någon skuld i att Grekland nu befinner sig i ekonomisk kris.