Anonyma känslomänniskor är originaltiteln. Den syftar på en grupp som, likt Anonyma alkoholister, sitter i en ring och berättar om svårigheter de möter på grund av sin överdrivna känslighet.
På svenska har det blivit Franska nerver. Det ska ju gärna vara lite puttenuttigt med franska filmer och vi älskar stereotyperna, eller?

Den här gången är det dock inte Audrey Tautou som spelar söt fransyska, men visst är även Isabelle Carré bedårande när hon svimmar, ber om ursäkt för sin existens och är rädd för allt.
När Angélique får jobb på chokladfabrik finner hon en like i sin chef, som är ännu räddare. Han är lite äldre och svettas något kopiöst i mötet med kvinnor. Inte lika charmig med andra ord.

Men filmen är charmig! Och det är så lätt att falla för de neurotiska människorna som faller för varandra. Det är sött, det är rart, det är små stänk av filmer som ”Amelie från Montmartre” och – förstås – ”Chocolat”. Vi behöver nog söta franska filmer för att drömma.