Kvinnopotten splittrar LO
LO:s styrelse kunde inte ena sig kring kraven i avtalsrörelsen 2012. Industriförbundens ordförande gick emot storleken på jämställdhetspotterna. Och det är öppet om Kommunal ställer upp på samordningen. Trots att förbundsordförande Annelie Nordström röstade ja i LO:s styrelse.
Idag presenterade LO sin plattform inför avtalsrörelsen 2012.
3,5 procent i löneutrymme, dock minst 860 kronor per månad och heltidsanställd.
Utöver det 100 kronor extra för avtalsområden med genomsnittlig lön lägre än 22 400 kronor. Det ska gynna de kvinnodominerade avtalsområden.
Men frågan är vad den här plattformen är värd? För jämställdhetspotterna spräckte LO-fronten.
Några timmar före LO:s plattform presenterades gick LO-facken inom industrin, tillsammans med industritjänstemännen, ut med en annan.
Inte högre lönekrav men annorlunda upplägg.
Ordförandena för IF Metall, GS och Livs i LO:s styrelse hade inte ställt sig bakom beslutet i LO-styrelsen som togs i morse. Under hela helgen fördes diskussionerna. Frågan som splittrade var jämställdhetspotten.
– Nivån får inte vara hur hög som helst, vi måste stå upp för industriarbetarna, säger Stefan Löfven.
Till slut handlade oenigheten i LO-styrelsen bara om 50 kronor. Men det kan skaka om hela arbetsmarknaden. Kommunals ordförande håller med om att ”nu stormar hela havet.”
Det är inte självklart att förbunden vars ordförande röstade för avtalsplattformen till slut verkligen ställer upp på den.
Först den 23 september vet vi hur det blir med det.
Annelie Nordström kan nu tänka sig att Kommunal och andra förbund inte längre anpassar sig efter vad facken och arbetsgivarna inom industrin kommer fram till.
– Vi har nu ett helt nytt läge. Upplägget kan vara helt nytt i slutet på den här månaden.
Men du sa ja i LO:s styrelse?
– Jag sitter i LO:s styrelse för att se på vad som är bäst för LO. Nu ska varje förbundsstyrelsen, även Kommunals, fatta sina egna beslut.
Annelie Nordström säger till KA att industrifackens ordförande ”ville ha en väsenligt lägre pott än vad vi ville ha”.
Skillnaden mellan 50 eller 100 kronor är väl inte så stor?
– Men dom siffrorna känner du egentligen inte till. Jag vill inte kommentera siffrorna, svarar hon först men säger sedan:
– Men nu är LO-styrelsens beslut 100 kronor, och det är dubbelt så mycket! Vi har sagt att värdediskrimineringen ska blir mindre.
Tanken är inte att alla lågt avlönade ska få del av jämställdhetspotten.
– Vi talar om kvinnogrupper som har kvalificerade yrkesarbeten där rekryteringsbehovet kommer att bli fantastiskt stort i framtiden, säger Nordström.
Siffrorna för förra årets löneutveckling visar att Kommunal blev förlorare.
– Ja precis.
Tycker du inte att LO då borde tänka om? Årets upplägg är likadant som inför förra avtalsrörelsen.
– Jag tycker att man ska var mycket mer kreativ och att situationen nu ger utrymme för det, säger hon
Nordstöm är ”jättebesviken och jättearg” på industrifacken och öppnar för att Kommunal struntar i deras löneöverensskommelser, när den kommer.
– Det är fullt möjligt, säger hon.
Hittills har den etablerade dogmen på svensk arbetsmarknad varit att industrins avtal ska vara normbildande.
Så nu kan det vara slut med det?
– Ja, det vet vi inte. Nu ska varje förbund ta ställning och sedan får vi hantera det.
Höjda lägstlöner har länge varit en prioriterad fråga för Kommunal. Låga lägstalöner är en viktig orsak till att alla kommunalares löner släpat efter.
LO:s krav för Kommunals avtalsområde är i genomsnitt 960 kronor mer i månaden. Men kravet på högre lägstlöner är lägre, bara 860 kronor.
Men Annelie Nordström har i LO:s styrelse inte tagit strid för högre krav vad gäller lägstlönerna:
– I varje avtalsrörelse kan man inte klara av allt. Vi har valt att prioritera frågan om värdediskriminerade kvinnor (jämställdhetspotter) och begränsning avvisstidsanställningar.
LO vill ha avtal som än mer begränsar arbetsgivarnas möjlighet att stapla visstidsanställningar på varandra.
Totalt kostar LO:s krav arbetsgivarna 4,1 procent.
Årets krav på 860 kronor eller 3,5 procent kan jämföras med kraven inför 2010 som var 620 kronor eller 2,6 procent. Kravet på jämställdhetspott var då 125 kronor och nu 100 kronor.