Swedwatch har en rad förslag, också till Kommunal: Ett nytt fackligt medlemskap och kollektivavtal för säsongsarbetare som kommer till Sverige via bemanningsföretag. ”Bra förslag”, säger ansvarig ombudsman på Kommunal.

Det handlar om uteblivna löner, undermåliga bostäder och orimliga arbetstider, svag lagstiftning och inga myndigheter eller organisationer som tar ansvar. Bärplockare luras, och tvingas resa hem med större skulder än när de reste hit, förlorar sina hem.
Organisationen Swedwatch har sedan den startade 2003 i 40 rapporter berättat om svenska företag i låglöneländer, om arbetsvillkor och miljökonsekvenser där, och avslöjat hur människor och miljö utnyttjats när de tillverkar varor som vi konsumerar i Sverige.

Det här är första gången en rapport från Swedwatch inte handlar om fattiga länder utan om något som utspelas i Sverige. Därför är rapporten också framtagen utanför Swedwatchs ordinarie verksamhetsplan.
Rapporten mynnar ut i förslag, tio punkter som riktar sig till svenska staten, Migrationsverket, Skatteverket, parterna på arbetsmarknaden. Skärpta regler behövs. Den bygger på intervjuer med bärplockare, företag, myndigheter och arbetsmarknadens parter, men också underlag som tidigare utredningar och lagar om arbetskraftsinvandring.  

Rapporten ställer två frågor: Hur har bärplockning kunnat bedrivas i Sverige med undermåliga villkor för de utländska bärplockarna? Vad kan göras för att hindra en fortsatt exploatering av utländska bärplockare?
Här finns också en sammanfattning av vad Kommunal har gjort, svårigheter med att få reda på var bärplockarna finns och språkproblem, ingen motpart att diskutera med.

Arbetsgivarnas organisationer, Svenskt Näringsliv och SLA (Skogs- och Lantbruksarbetsgivareförbundet) har inte visat något intresse för att lösa situationen, konstaterar rapportförfattarna.
Kommunals ombudsman Per Holmström instämmer:
– Nej, SLA har envist hållit sig utanför och inte velat diskutera frågan. Det är en utmärkt idé att sluta kollektivavtal för den här gruppen, men arbetsgivarna har hittills inte varit intresserade.

Den andra frågan, om en särskild form av medlemskap för tillfälliga utländska säsongsarbetare som bärplockare, är också värd att pröva, säger Per Holmström.
– Det är ett uppdrag för stadgekommittén, frågor om medlemskapet måste behandlas av förbundets kongress. Men det vore bra att se på den möjligheten, det är svårt att värna dem som kommer hit en kort tid. En annan modell är att utveckla samarbete med de fackliga organisationerna i deras hemländer, i den mån det går.

Fotnot
Arbetet med rapporten ”Mors lilla Olle är en underbetald Vietnames” har finansierats av Svenska kyrkan och Peace and Love Foundation och har kunnat genomföras med hjälp av frivilliga insatser.
Författare är Mats Wingborg.

De tio punkterna

• Sverige ska vara ett öppet land och tillåta en viss arbetskraftsinvandring. Men arbetsvillkoren i Sverige måste vara drägliga och följa nationell lagstiftning, kollektivavtal och internationella konventioner.
• Sedan 2011 har Migrationsverket börja ställa krav på att utländska bemanningsföretag som hyr ut bärplockare till Sverige måste ha en filial här. Det är ett steg i rätt riktning. När orimliga villkor upptäcks måste det gå att få tag i den ansvariga arbetsgivaren.
• För att kunna komma till Sverige är de utländska bärplockarna tvungna att skuldsätta sig. De betalar kring 20 000 kronor till rekryteringsföretag för visum, arbetstillstånd och flygbiljetter. Om något går fel får de utländska arbetarna åka hem utan lön, men med skulder de ska betala tillbaka. Detta är inte rimligt. Arbetsgivarna och den svenska staten måste ta riskerna – inte fattiga arbetare från Asien.
• När ett företag ansöker om arbetstillstånd ska det krävas ett bindande anställningsavtal Avtalet ska vara skrivet på arbetstagarens språk.
• Skattesystemet ska inte främja att bärplockarföretagen rekryterar arbetskraft från utländska bemanningsföretag. Skattesystemet ska inte heller främja bärplockning med arbetskraft som enbart har turistvisum. Grundpolicyn bör vara att all bärplockning i industriell skala ska skattebeläggas.
• Det måste finnas möjlighet till rättshjälp för utländska bärplockare.
• Branschen bör ta initiativ till ett system med certifiering av arbetsprocessen för industriell plockning av vilda bär.
• Grossistföretagen bör öppet redovisa hur mycket bär de köper in per år och av vilka de har köpt bär.
• Kommunal bör snarast utveckla en ny form för medlemskap för utländska, tillfälliga säsongsarbetare inom sektorer som bärplockning.