Bytet kommer att göras under en treårsperiod och många av barnskötarna är oroliga. 40 barnskötare flyttas till poolen redan i augusti, men det är inte klart vilka det gäller. Kommunen anställer först nya förskollärare och har nyligen fått in drygt 50 ansökningar. De nya förskollärarna får ge önskemål om vilken förskola de vill jobba på. Där de blir anställda kommer barnskötarna att få sluta.
– Vi placerar de nyanställda förskollärarna i poolen, som finns redan idag. Sedan kommer barnskötarna och förskollärarna skifta plats inför terminsstarten, säger Eva Berg som är HR-utvecklare på Halmstads kommun.

I personalpoolen får barnskötarna en så kallad basplacering på en förskola. Sedan ringer poolens bemanningsenhet när det finns behov av personal på någon annan förskola. I snitt ringer kommunen in 84 vikarier till förskolan per dag.
– De är inte vikarier, de har fast anställning. Jag kan förstå att de som arbetar i poolen kallar sig vikarier, men vi kallar dem för resurspersoner, säger Eva Berg.
De flesta som vikarierar idag kommer från kommunens vikariepool med timanställda medan ett 20-tal har anställning i en fast personalpool. Det är i poolen med fast anställning som barnskötarna placeras.

Genom att kommunen inte säger upp någon utan gör en omorganisation så behöver de inte följa LAS. De tittar på vilka som har längst anställningstid på varje enskild enhet. En barnskötare som har jobbat över 20 år kan därför bli flyttad till poolen, medan en barnskötare som bara jobbat ett år får vara kvar på sin förskola.
– Det är orättvist. Kommunen tittar på varje förskola för sig och flyttar personal hur de vill, säger Gunilla Johansson.

Bakgrund till omorganisationen är den nya skollagen, som innebär att förskoleverksamhet ska ha mer undervisning än tidigare. Kommunen vill därför ha mer personal som är behörig att planera det pedagogiska arbetet. De anser att andelen förskollärare behöver öka från 50 till 67 procent. Tidigare har barnskötarna delat på det pedagogiska ansvaret med förskollärarna.
– Alla har varit nöjda, barnen, föräldrarna, men nu duger vi inte längre. Det känner vi oss kränkta över, säger Gunilla Johansson.