Fler barn – färre jobb
Barnen och ungdomarna blev bara fler. Och efterfrågan på barnomsorg och gymnasieutbildning växte ännu snabbare. Men de som jobbar inom barnomsorgen och skolan är 45 000 färre än 1990. Det visar KA:s unika granskning.
Barnomsorg minus 78000 jobb
(förskola, dagbarnvård, fritidshem, parklek mm utanför skolorna)
Antalet jobb inom barnomsorgen har rasat med 78 000 sedan 1990 trots att antalet barn i förskoleåldern i stort sett är oförändrat. Och en betydligt större andel av barnen har idag kommunal barnomsorg. Så har antalet barn i förskolorna ökat med cirka 200 000.
Varje barnskötare och förskollärare har ansvar för allt fler barn. Under 1990-1997 minskade personaltätheten i förskolan med 35 procent, enligt Skolverkets siffror. Sedan dess har andelen yngre och därmed mer arbetskrävande barn ökat när sexåringarna gått över till förskoleklasser. Om vi tar hänsyn till det har arbetsbördan för förskolepersonalen fortsatt att växa.
Att sexåringarna lämnar förskolan är en annan bidragande orsak till att jobben i barnomsorgen minskade. Jobb som tidigare räknades till barnomsorgen ingår nu i skolan.
Försämringen av personaltätheten inom fritidshemmen tillhör också bilden. Den har varit drastisk, cirka 250 procent. 1990 gick det 8 barn per personal, nu 21!
Många av de jobb som försvunnit är dagbarnvårdarjobb. Under 15 år försvann 16 000.
Barnomsorgen har mer och mer blivit privat affärsverksamhet. Antalet anställda som har företag som arbetsgivare har mer än fördubblats under 2000-talet. De utgör dock bara 9 procent 2009. Kommunal barnomsorg står för 82 procent. Resten är huvudsakligen kooperativ.
Grundskolan och förskoleklasser plus 25 000 jobb
Eftersom grundskolorna nu oftast inrymmer förskoleklasserna och fritids, har jobben på skolorna blivit fler. Det förklarar jobbökningen under senare delen av 1990-talet.
Under 2000-talet har jobben dock blivit färre samtidigt som barnantalet sjunkit. Sammantaget blir jobbökningen sedan 1990 drygt 25 000.
Gymnasieskolan och komvux plus 8000 jobb
Jobben i gymnasieskolan har vuxit i ungefär samma takt som antalet ungdomar 16-19 år. Men elevantalet har vuxit betydligt snabbare. Fler går treårigt gymnasium.
Från 1993 till och med 2009 tillkom knappt 8 000 jobb. Det är en ökning med 15 procent Men bara i den vanliga gymnasieskolan ökade elevantalet med 25 procent, cirka 80 000 fler elever. Hela jobbtillväxten finns i privata företag. Som ingen annan skolform har gymnasieskolan blivit affärsverksamhet. Andelen har ökat från 0 till 13 procent. Under bara de fyra senaste åren skedde en fördubbling.
Läs KA:s tidigare artiklar om jobben inom vård och omsorg:
