Borgs budget ger skola, vård och omsorg en mindre roll

I år drar Anders Borg bort åtta miljarder kronor från kommunerna i form av minskade statsbidrag. Nästa år tar han enlig hans Ekonomiska vårproposition bort ytterligare tre miljarder. Pengarna betraktas som tillfälligt krisstöd. Sammanlagt motsvarar dessa nerskärningar lönekostnaderna för cirka 25 000 heltidsjobb.
Samtidigt annonserar han nya planer på skattesänkningar 2012 på sammanlagt 24 miljarder kronor.
Hälften av skatteminskningarna är ett utökat jobbskatteavdrag. 3 miljarder går till att skattesänkningar för de bättre avlönade som betalar statlig inkomstskatt. Skattesänkningen för pensionärerna är blygsammare, 2,3 miljarder.
Den näst största skattesänkningen gäller krogmomsen. Anders Borg vill ge krögarna skattelättnader på hela 5,2 miljarder.

KA frågade finansministern om han tycker att krogen är viktigare än skola, vård och omsorg?
Enligt Borg har regeringen redan tillfört stora resurser till skola, vård och omsorg.
– Vi har gjort varaktiga höjningar av statsbidragen på 5-6 miljarder. Sedan får vi i ett senare skede, i höstens proposition, återkomma till vad vi ska göra med utbildning och hälso- och sjukvården.
Av den här propositionen framgår att planerna på att sänka statsbidragen med tre miljarder står fast.
– Vi återkommer i höstens budgetproposition och då inkluderas alla tänkbara förslag som finns på utgiftsområdet. Vi har gjort en mycket kraftig ökning av resurserna på kommunsektorn.
Vad är viktigast: krogen eller skola, sjuk- och hälsovård?
– Det viktigt med jobb, både inom välfärdssektorn och hotell och restaurang. Och att vi nu har en sysselsättningsökning på 40 000 i kommunsektorn tycker jag är ett starkt argument.

40 000 fler jobb fram till och med 2015 är Anders Borgs prognos. I hans kristallkula kommer svensk ekonomi utvecklas strålande de närmaste åren. 2015 tror han att det kommer att finnas 290 000 fler privata jobb och 30 000 fler offentliga.
I hans framtidsbild spelar den offentliga konsumtion, som huvudsakligen är skola, vård och omsorg, en allt blygsammare roll. Under 2011-2015 tror han att svensk ekonomi växer med i snitt 3,5 procent, offentlig konsumtion med bara 0,6 procent.

Anders Borgs prognos

(Källa: Bearbetade siffror från Regeringens proposition 2010/11:100)

Finns det någon politisk värdering bakom det? Inte enligt Anders Borg.
– Nu har vi en stark ökning av välfärdssektorerna, säger han.
Så det är helt okej att välfärdssektorn krymper som andel av ekonomin?
– Vi sätter inte målsättningar på sådant. Vi vill fortsätta att göra viktiga reformer inom vård, skola och skola så att verksamheten ska växa.
Siffrorna visar att den offentliga konsumtionen hålls ner i förhållande till BNP-tillväxten.
– Vi ser en mycket stark sysselsättningsutveckling på den kommunala sidan och det tycker vi är bra. En betydande del av den offentliga konsumtionen sker nu också inom vård och omsorg och friskolor som har privata arbetsgivare.
– Med den starka ökningen av intäkterna kommer så kommer även kommunsektorn ha en stark utveckling.
Och samtidigt är de som jobbar med skola, vård och omsorg inte fler än de var för tjugo år sedan.
– Nej, vi ska ju alltid försöka driva verksamheterna effektivt. Men med stigande behov inom äldreomsorg och sjukvård kommer det säkert att bli fler anställda där också.

Kommunals chefekonom Emma Lennartsson menar att Anders Borg i sin proposition åter blandar sig i kommande avtalsrörelser till kommunanställdas nackdel.
Hon pekar på att prognoserna för kommande års löneutveckling, 2012-2015 i Borgs proposition.
Industrin förväntas höja lönerna 3,5 till 3,8 procent. Kommunerna och Landstingen bara 2,8 till 3,2 procent
– Han förutsätter han att löneökningarna kommer att vara lägre i kommunerna än i exempelvis industrin. Det är djupt beklagligt, säger hon. Välfärden ska inte subventioneras av låga kvinnolöner!