– Om man lägger frågan om en obligatorisk a-kassa åt sidan, har man större chans till inflytande över andra viktigare frågor som en höjning av taket, säger hon till KA.
– Facken är inte i den förhandlingspositionen att en borgerlig regering kommer gå med på det, den senaste mandatperioden har de ju inte lyssnat alls, svarar TCO:s Roger Mörtvik.

Irene Wennemo, tidigare chef för LO:s arbetslivsenhet, är huvudsekreterare i regeringens Socialförsäkringsutredning som även omfattar frågan om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Utredningen har bara inlett sitt arbete, men Wennemo vill redan nu lyfta frågan om fackets motstånd mot en obligatorisk försäkring. Det har historiskt funnits en stor fördel att ha en facklig a-kassa, men enligt Irene Wennemo är det idag inte längre självklart att facket och a-kassan bör hänga ihop.
– För det första är många idag med enbart i a-kassan, eller i facket. Medlemmarna tar medvetna beslut och vet att facket och a-kassan inte är samma sak.
–  För det andra står a-kassornas verksamhet på egna ben och är inte lika tydligt kopplad till det fackliga arbetet längre. Det har skett en renodling av a-kassorna mot mer myndighetsutövning, säger hon till KA.

Regeringens försämringar av a-kassan orsakade det stora medlemsraset, men trenden fanns där redan, menar Wennemo.
– Det finns en facklig mytbildning om att det är a-kassan som gör att förbunden får medlemmar, men facket kan stå på egna ben, säger hon och pekar på Norge som har obligatorisk a-kassa men trots det en relativt hög organisationsgrad. LO-förbunden borde oroa sig mer över alla de medlemmar som lämnat a-kassan och helt saknar skydd, anser Wennemo.
–  Om man styvnackat håller fast vid frivilligheten, minskar det politiska utrymmet att kräva förändringar som kanske är viktigare för medlemmarna, till exempel höjt tak.

TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik håller med om att det finns en facklig mytbildning kring a-kassan.
– Men så fort man gör den här typen av stora förändringar så ställer sig folk frågan om de ska vara med eller inte. Blir a-kassan tvingande är risken stor att man väljer bort facket. Visst, vi kan hämta in det tappet, men under tiden kommer den svenska modellen att försvagas.
Han påpekar också att ett obligatoriskt medlemskap på inget sätt garanterar att fler får rätt till ersättning. Det håller Irene Wennemo med om. En förutsättning för en obligatorisk försäkring är trots allt ersättningsvillkoren ses över. Och facken bör kanske också fortsättningsvis administrera a-kassorna, eftersom det är den mest praktiska lösningen.
– Det vore rimligt med ett förslag som byggde obligatoriet på nuvarande a-kassestruktur, men även föreslog kraftigt höjt tak, rejält sänkt avgift och förbättrade villkor i försäkringen.

Men om villkoren förbättras blir a-kassan mer allmän av bara farten eftersom fler då väljer att gå med, resonerar Roger Mörtvik. Irene Wennemo tror ändå att dagens system har ett bäst före datum. Med en stor politisk majoritet för ett obligatoriskt medlemskap, kommer systemet att reformeras även om det blir en rödgrön regering tror hon.
– Det finns en tveksamhet även inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om fördelen med att ha dagens frivilliga a-kassa. Alla som arbetar med välfärdspolitik inser att sådana här trygghetssystem måste vi solidariskt vara med och betala och då blir det orimligt och konstigt att a-kassan ska vara frivillig.

Moderatledd utredning

Socialförsäkringsutredningen leds av Ulf Kristersson, moderat socialborgarråd i Stockholm. I utredningen sitter representanter för samtliga riksdagspartier. Förutom frågan om obligatorisk a-kassa ska utredningen bland annat komma med förslag i frågor som arbetsförmåga och arbetsgivarens ansvar för sjukskrivningskostnaderna. Utredningen ska vara klar först i maj 2013.