Är RUT-förbud en viktig valfråga?
Städning är något väldigt laddat. I synnerhet den som utförs av någon annan i ens eget hem. Och RUT-avdraget för hushållstjänster kan knappast betecknas som en jämställdhetsreform.
Men har de rödgröna något att vinna på att slåss för att avskaffa avdraget nu? Knappast.
Själv kan jag definitivt inte tänka mig att ha anställda som städar undan mitt vardagsslarv och skräp hemma. Jag har det hellre lite stökigt. Och barn ska lära sig hjälpa till och göra sin del av jobbet, inte bli uppassade. Men det är mitt val.
När det gäller det nu så aktuella RUT-avdraget känner jag mig lika velig som Reinfeldt är till burka och hans chefsideolog Schlingmann är till pensionärernas skatt .
Vad är det för fel på RUT-avdraget, undrade jag i en ledare 2004. Anledningen var ett reportage i Uppdrag Granskning som visade hur polska tjejer utnyttjades i svarta låglönejobb i hemmen. Vore det inte bättre, undrade jag då, om dessa jobb blev vita, ungefär som de mansdominerade ROT-jobben. Avdrag för byggtjänster brukar accepteras av de flesta.
Sex år har snart passerat sedan den texten publicerades. RUT är sedan några år en del av borgerlig jobb-politik. Jag har varit skeptisk, inte minst till utformningen, som ger rätt till rejäla rabatter till varje vuxen familjemedlem och som även gäller den som städar det lilla sommarhuset i Provence!
Ur jämlikhetssynpunkt är det ett faktum att avdraget används av folk med bra inkomster, få LO-medlemmar har råd att köpa sig fria från städning, tvätt och barnhämtning på samma sätt.
Men det gäller förmodligen lika för ROT, de som har råd kan använda det. Avdraget har inte lika stort värde för alla. En sliten städerska har inte råd att låta någon annan städa hennes hem. För henne och andra låginkomsttagare är bra kollektivtrafik , barnbidrag och dagis med hög kvalitet värt betydligt mer.
De rödgröna har varit eniga om att hushållsavdraget inte är prio i skattepolitiken. Nu verkar omprövning vara på gång, i alla fall bland S och MP, som inte vill avskaffa det under rådande lågkonjunktur. En pragmatisk inställning som jag kan köpa.
Några enorma mängder jobb har inte skapats, men några har det blivit och precis som ROT-avdrag har varit ett konjunkturinslag kan RUT motiveras som detsamma. RUT ger ett litet men dock bidrag till sysselsättningen.
Om skatterabatten ska bli permanent behöver man se till att också låginkomsttagare kan använda tjänsterna, precis som S nu säger. Där höjs röster för att behålla och utveckla skatteavdraget. Det kan riktas mot exempelvis barnfamiljer och pensionärer.
Lars Ohly (V) säger i radion att han känner sig trygg att frågan förs till en lösning och verkar kunna vara inne på det spåret som en tänkbar kompromiss. Men V:s huvudspår är att skatteavdraget för hushållsnära tjänster bör tas bort. De kan hämta argument från färska siffror från SCB, som visar att det är höginkomsttagare i storstadsområden som mest använt skattereduktionen.
Deras slutsats är att dessa personer lika gärna kan betala själv. Och det är inte svårt att instämma. Om det nu vore så enkelt.
Men det verkar inte finnas någon rejäl betalningsvilja för den här sortens jobb i den medelklass som använder dem. Och det drabbar dem som utför dem. Att jobba svart är mer riskabelt än att jobba vitt, få lön, i bästa fall pensionspoäng och försäkringar. (Det senare om arbetsgivaren har kollektivavtal vill säga, där finns ingen garanti, tyvärr!)
Ungefär en halv miljard kronor har beviljats i skatteavdrag för RUT-avdraget. Det är inte många som köper hushållstjänster. I storstäderna är det populärast.
Och det är just i storstäderna, framförallt i Stockholm, som sossarna behöver locka tillbaks ett antal borttappade väljare.
Inte genom att bli ett borgerligt parti, utan med en rödgrön vision om ett liv som värnar om miljön, jämlik fördelning och människors lika möjligheter, antingen man växer upp i Tensta eller Djursholm. Där är det rödgröna förslaget om fastighetsskatt som drabbar ett ytterst litet antal rikemansvillor och gör det billigare för en mycket stor grupp betydligt bättre än de tiotusentals kronor som borgerligheten valt att belöna just storstadens allra rikaste med.
Satsningar på hyresrätter är ett annat viktigt förslag, liksom Hälsoval Stockholm, alternativet till Vårdval Stockholm.
Segregation, besparingar i skolan, trafikinfarkt och avgaser, bostadsbrist, ungdomsarbetslöshet, långa resor och dyr kollektivtrafik. Det finns massor med saker som är mycket viktigare än att ge rätt till avdrag för städning och hushållshjälp i hemmet. . Visst är det att gulla med medleklassen. Men ett förbud är knappast värt att stånga pannan blodig för i valrörelsen.
PS. Sen är det lite kul att notera att RUT-tjänsterna som ju är rejält skattesubventionerade jobb, älskas av borgerligt sinnade ledarskribenter, trots att de , med samma grupps definition därmed inte är ”riktiga” jobb.
DN:s börskrönikör Patricia Hedelius tycker till i ämnet, apropå det överskott som statliga företag lämnar i utdelning till statskassan. (Posten delar ut 1,4 miljarder fast de tänker säga upp runt 2000 människor). Hon skriver:
”Som skattebetalare räknar jag dock med att staten kommer att plöja ned en stor del av utdelningarna till åtgärder som ska hjälpa arbetslösa till nytt jobb. Men det ska inte vara låtsasjobb i en skyddad verkstad, utan riktiga jobb i lönsamma företag.” (min kursivering)
På tal om skyddade verkstäder så går tankarna av någon anledning till presstödet som pumpar in många skattemiljoner varje år till kamraterna på likaledes borgerliga Svenskan.
Helt hedervärda journalister, enligt mitt sätt att se på saken. Men knappast om man heter Patricia Hedelius, väl?