I Stockholm har politikerna (Borgerlig Allians) nyss bestämt att det kapitalistiskt skötta och kommunistiskt styrda Kina ska sköta driften av tunnelbanan. Detta ska få tågen att komma i tid!
Och i samma anda beslutar de styrande helt över huvudet på väljarna att de enkla, praktiska förköpsremsorna  ska bort.
Hur exempelvis gamla människor ska klara sig i detta elektroniska paradis verkar ingen bekymra sig om?

Så länge du är någorlunda ung, har en fungerande mobiltelefon och är uppkopplad med dator och teknikförståelse är det inga bekymmer.
I alla fall inte så länge sms-tjänsten funkar och synen står dig bi och du är förutseende nog att alltid läsa av ditt elektroniska resekort i förväg.
Du ska inte heller bekymra dig om att ett stort företag skaffar sig elektronisk information om alla dina resvägar och lägger ihop det med ditt personnummer.

En vanlig pappersremsa som köps in och som stämplas när du reser, det är enkelt, smidigt och räddar hela familjen när  någon glömt att köpa och snabbt ska iväg med bussen och kanske inte har pengar på mobilen.
Eller upptäcker att ens sms fastnar. Ja, sånt händer faktiskt!  Mig har det hänt två gånger det senaste året, varför vet bara Telia och eller Sony Ericsson.
Några SL-remsor ligger alltid i fickan, i väskor och på bokhyllan och har mången gång hjälpt bekanta från andra platser som missat kontantstoppet.
Framförallt är remsan begriplig även för äldre som saknar kort.

I DN idag får jag veta att systemet skrotas redan i år!
”Det finns ett beslut om detta”, meddelar en Maria Adolfsson på SL, enligt tidningen.
”Det är ett gammalt system och vi vill ha bort förköpsremsorna”.
Vem som tagit beslutet, när det togs , om medborgarna tillfrågats och hur underlaget ser ut framgår inte.
Ersättningen blir färgglada accesskort, som har en liten nackdel – det går inte att se hur många resor man har kvar! Och inte heller hur lång tid man har på sig att resa.

Javisst, så är det med alla elektroniska kort, kan man ju invända. Jag kan inte se utanpå mitt bankkort hur många kronor jag har kvar av lönen. Mitt lånekort visar inte när boken ska lämnas tillbaks (men man får ett kvitto vid utlåningen).
Resor är inte riktigt samma sak. Det ska kunna göras enkelt, spontant och man ska inte behöva bli elektroniskt övervakad varje gång man går på bussen.
En gammal människa utan kunskaper måste kunna ha ett enkelt system att luta sig emot, för att inte bli helt isolerad. Liksom alla andra som har nog med teknik i vardagen i alla fall. Och alla resenärer behöver någon plan B när (inte om) datahaverier eller fingerfärdiga hackers gör något så att systemet står stilla.

Maria Adolfsson hävdar att det nya systemet fungerar i andra storstäder. Min erfarenhet av resande i exempelvis  Göteborg är att det elektroniska systemet där inte går att begripa för en tillfällig turist. Övriga storstäder de må heta Lissabon, Budapest, Prag eller London har ytterst varierande system, där pappersbiljetter inte på något sätt är out of time, tvärtom.

Så SL, ta time out och gör inte som i Kina. I Sverige räknar vi med att ha en dialog med våra folkvalda. Inför gärna alla möjliga kort för dem som önskar detta. Men ta inte bort valfriheten i resandet.
Allt som är gammalt är inte nödvändigtvis dåligt! Låt förköpsremsorna finnas kvar!

PS. Det är också ett symptomatiskt tecken i tiden att ”företaget” SL låter en kommunikatör av något slag argumentera för beslutet, medan de ansvariga (politiker?) förblir anonyma. DS.