Friskolor har varit en het fråga i många år och lär förbli så även framöver. Hittills har det varit möjligt att skära guld med täljknivar och de koncerner som driver undervisning blir bara större och tjänar bra med pengar.

Men nu  har sossarna satt ner ett antal fötter, efter en lång diskussion och ett stort antal motioner och ändringsförslag. varav ytterst få gick igenom, men där några skärpningar infördes efter temagruppdiskussioner inför dagens debatt.

  • Skolan ska vila på vetenskaplig grund, fri från religiös och politisk påverkan.
  • Samma kvalitetskrav ska ställas på alla skolor, vilket ska stoppa ohemula vinster.
  • Meddelarfrihet ska vara regel även i privat driven vård, skola och omsorg.

Och detta är utmärkt, även om jag tror det blir en tekniskt knepig fråga att reglera vinsterna. Och jag undrar om det räcker för att upphäva motsättningen mellan valfrihet och jämlikhet. Den frågan problematiseras för lite i riktlinjerna.

Starka krafter är igång, och kräver en rejäl coctail av motmedel.
När verkligheten så småningom ska anpassas till riktlinjerna finns det en del frågetecken: Skolor som ägs av riskbolag, vars uppdrag främst är att köpa och sen rätt snabbt sälja för att tjäna snabba pengar – är det okej? Thomas Bodström (S) tycker det, han sitter sedan några veckor i styrelsen för riskbolagsägda Pysslingen.
Ombudet Carl Tham tidigare forskningsminister (S)  tycker det inte. Han vill ”lyfta bort skolan från marknaden”, den är inte en vara som kan köpas och säljas och ville därför få in en formulering om att skolan inte ska vara en del av marknadsekonomin och inte drivas som aktiebolag eller egenföretag. Det är inte valfriheten som är problemet, utan marknaden, sa han under debatten.

– Skolan är ingen marknad. Vi ser den segregation som kommer av dessa etableringar, instämde Ulf Olsson från  Älvsborg södra. Vi har på partikongress efter partikongress fattat beslut om att kommunens inflytande ska öka. Det räcker inte.
Ombuden i Jönköpings län var inne på samma spår och vill ha ett totalförbud för all vinstudelning för friskolor. Men en stor majoritet sa nej till alla motioner och yrkanden i den riktningen.

Anneli Hulthén, kommunalråd i Göteborg och föredragande för partistyrelsen, ser friskolorna som positiva bidrag, även till att minska klyftorna. Vi lever i en annan verklighet i dag, det är dags att lämna förbudsspåret för gott, menade hon. Och Anders Lago, till vardags kommunalråd i Södertälje såg ett problem med att förbjuda vinster. Då blir det bara religiöst drivna friskolor kvar.

Friskolor som kassakor eller utvecklingsmotorer? Vad man än tycker har de bidragit till att öka segregeringen, något Skolverkets utvärdering visat. Det kan vara jättebra att välja för den enskilde, det kan vara ett sätt att hitta bra pedagogik, eller rösta med fötterna och fly problem i en dålig kommunal skola. Men; Friskolor och konkurrens om eleverna har sorterat barn och unga ytterligare ett snäpp, oftast på föräldrarnas eget initiativ. Valfriheten, även om den sker på medborgarnas villkor, har med andra ord ökat klyftorna, även om de säkert även bidragit till en hel del bra saker i enskilda fall.

Skolans avgörande funktion som mötesplats där barnen träffar andra barn utan att föräldrarnas plånbok eller värderingar eller boende styr är allvarligt hotad. Så hur ska denna utveckling kunna bromsas? Att göra alla skolor lika bra är förstås en utmärkt vision, men det tar tid. Att göra alla skolor lika blandade är faktiskt möjligt, men kräver en hel del styrning, rentav tvång?
Flera i debatten vill  en sammanhållen skola som är en mötesplats. De ville ha fristående skolor mer som ett komplement som inte får leda till sämre möjligheter för barnen.  Dessa skrivningar fick dock inte något gehör, vilket jag tycker är lite trist.

S vill att kvalitetskraven i skolan skärpas. Det är utmärkt. Här kommer ett tips:

Om det i dessa kriterier förs in att alla skolor ska kunna marknadsföras på samma vis som en påse gott och blandat är vi nästan hemma! Det ska finnas både salt och surt, sött och segt, både starka saker och udda smaker. Inte bara russin, eller plugghästar, utan varenda skola får vackert ta sin del av alla sorters elever: En lagom mix av betyg, nationaliteter, samhällsklasser och funktionshinder. Det är rättvist och bidrar till jämlikhet, det motverkar val till friskolor för att slippa möta olikhet, det sporrar lärare och rektorer att jobba inkluderande, det inspirerar elever. Och de privat drivna skolor som vill vara med kommer att behöva satsa långsiktigt på att lyfta alla barn, vilket i sig kommer att få lycksökarna att försvinna.

Människors frihet att välja mellan olika utförare ska öka, säger S. Friheten för företagen ska beskäras med skärpt kontroll över etableringsrätten.  ”Gemensamma resurser för välfärd ska gå till välfärd – inte till aktieägarnas vinsttuttag. För att uppnå detta krävs en ny reglering som syftar till att uppnå högre kvalitet i välfärden och skärpta etableringskrav.” Hädisk fråga: Är denna möjlighet att välja utförare verkligen en sådan oundgänglig frihet som ökar jämlikhet?

Viljan att göra skolan bättre finns i S. Men att inte erkänna motsättningen mellan valfrihet och jämlikhet gör inte att den  försvinner: 

  • Hur får vi en sammanhållen skola som skapar, inte hindrar möten?
  • Hur fördelar vi resurserna så att elever med sämre förutsättningar får lika chanser som elever från gynnade miljöer?
  • Hur fördelar vi elever så att varje skola får ta lika ansvar – och därmed får lika chanser att bli lika bra? Frågorna hänger obesvarade kvar till nya partikongresser.
    S kongressen skriver i ett pressmeddelande att de beslutat om krafftag mot samhällsklyftorna. Men i den fråga som handlar om unga människors livschanser genom skolan saknas fortfarande effektiva verktyg. Om man nu inte ser till att tänka lite mera gott & blandat!