– Vi är inte positiva till att det blir för stor förändring på en gång. Man slår sönder system som finns och fungerar. Däremot kan man prova olika modeller för marknadstillträde utifrån de regionala förutsättningarna, säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKL.

SKL har yttrat sig om delbetänkandet till den nya kollektivtrafiklagen. I korthet går det ut på att resenären ska ställas i centrum. Bussbolagen ska utveckla trafiken som stämmer med resenärernas behov.
Marknaden ska öppnas upp för konkurrens. I praktiken kan vem som helst kunna anmäla att få köra en busslinje förutsatt att det finns trafiktillstånd.

Till vissa delar överensstämmer utredningen med de förväntningar SKL har. SKL anser det positivt att det skapas bättre förutsättningar för kommersiella transportföretag att utveckla egna tjänster, att de får ett större handlingsutrymme och större möjligheter att utveckla hur kollektivtrafiken ska se ut. Också att den särskilda trafikhuvudmannen avskaffas.

Men det finns även brister, enligt SKL. Bland annat saknar SKL ekonomiska analyser och en beskrivning av följderna om fler aktörer får tillträde till marknaden.
Kommuner, landsting och regioner ska själva få avgöra hur man ska organisera verksamheten och fördela ansvaret och ta fram en sammanhållen trafikförsörjningsplan, anser SKL.

Det är också en stor brist i utredningen att man inte kunnat visa att en fungerande konkurrens verkligen kommer till stånd, anser SKL.
SKL är också kritiskt till att de kommersiella trafikföretagen kan upphöra att bedriva trafik med tre månaders varsel. Det skapar en osäkerhet och otrygghet hos medborgarna om en linje med kort varsel läggs ner.