Reinfeldt som Obama ingen lyckad copycat
Inte vet jag vem som känner sig varm inombords av Fredrik Reinfeldts allt annat än ödmjuka programförklaring för Sveriges framtid, där Moderaterna ska hålla i taktpinnen de närmaste decennierna, som ett Nytt statsbärande parti. Tomma tunnor skramlar mest, heter det ju, men hur mycket marknadsföring och retoriskt lull-lull tål väljarna?
Alla politiker vill göra en Obama, förmedla framtidstro och hopp, hitta de där orden som ska bli deras egna kännemärken. Obama lyckades med sitt Change. Ska Reinfeldt frälsa massorna med sitt prat om ”Föregångslandet”, ”ta ansvar” och ”väfärdens kärna”?
Själv har jag fått nog av fluffigheterna. Två morgontidningar med närmast identisk profil på ledarsidorna har den senaste tiden – förutom allt nyhetsmaterial om moderatstämman – serverat helsidesbrev från Fredrik Reinfeldt i annonsform, samtidigt som den andra tidningen publicerat helsidor med politisk miljöpropaganda i annonsform från Stockholms läns landsting (där Filippa Reinfeldt har makten).
Moderaterna har bestämt sig för att kapa varenda fråga där den rödgröna oppositionen ligger bättre till, det kallas triangulering, och där ingår alltså i hög grad miljön. Minnet är kort hos de flesta, så därför kan de borgerliga makthavarna i Stockholm oblygt uppmana folk att åka kollektivt, trots att de är ansvariga för att priset på SL-kort höjts och zontaxan (straffskatt på förorter) återinförts.
Moderaterna kan också, liksom Folkpartiet, i annonser, med våra skattepengar, propagera för cykling, trots att de borgerliga kapat investeringarna i cykeltrafik från 120 miljoner per år till 1,8 miljoner så att trängseln på cykelbanorna blivit farlig i Stockholm där personskadorna inte minskar som i övriga Sverige. Det är fräckt, men det är så varumärkesstölder går till.
”Landsfadern” Fredrik Reinfeldt (M) fortsätter kapningen av arbetarrörelsens värdeord och hyllar, utan att darra på de välstrukna manschetterna, i sina annonser arbetslinjen (”som vi med få undantag har lyckats följa”) välfärden ”som kommer alla till del” (trots rekordökning av de som behöver socialbidrag) och slår likaledes utan att rodna fast att ”vår tro på jämlikhet och rättvisa är välkänd” liksom att vårt förhållningssätt till ”naturen är ett föredöme för resten av världen”.
Vilka är Vi? Och vem ska vara stolt över vad? Att Sverige är ett land som ”prioriterar jobben” och ”välfärdens kärna” samtidigt som ungdomsarbetslösheten är skyhög och platser på komvux och arbetsförmedlingen skurits ner till ett minimum? Är regeringens satsning på fler miljarder till mer eller mindre flummiga jobbcoacher än på arbetslösas chans till utbildning något att yvas över? Eller att a-kassan försämrats så att en halv miljon står utanför? Eller att att 50 000 snart blir av med sitt sjukbidrag? Eller att M på sin stämma tagit beslut att bygga ut kärnkraften med mer än tio reaktorer?
Jo, det kanske är skyltfönsterpolitik för M, liksom de lagändringar som öppnar för mer i ingrepp i strandskyddet och totalt avreglerad och dyrare kollektivtrafik!
Sverige ska bli ett skatteparadis för arbetare, skriver Fredrik också. Rättvis Moderat fördelningspolitik kan beskådas i Djursholm eller bland lyxvillorna på Resarö i Vaxholms kommun, där många sköna tusenlappar i slopad fastighetsskatt, avskaffad förmögenhetsskatt och sänkt inkomstskatt gjort en bekymmersfri tillvaro ännu mer guldkantad. De cirka 70 miljarder som skattesänkningarna dragit bort från den ”välfärdskärna” han säger sig värna om hade kommit väl till pass för de krisdrabbade just nu.
Nej, Obamas rock sitter inte så bra på Reinfeldt som han önskar. Opinionssiffrorna går inte heller hans väg just nu.
Men allting går kanske att sälja med mördande reklam. Får bara partisekreterare Schlingmann och hans reklampolare fila lite till på varumärket löser det sig säkert!
De vet hur en slipsten ska dras.