”Samarbeta om vattnet”

Jan Eliasson har varit FN:s sändebud i Darfur i Sudan. Bristen på vatten är en del av konflikten och lidandet i Darfur.
Det berättade han i går på världsvattenveckan i Stockholm.

Han gav ett exempel. Han kom till en by och har aldrig mött sådan fattigdom. Kvinnor sjöng något och det visade sig handla om: ”Vatten, vatten”. Den ena vattenkällan hade förgiftats under stridigheter och den andra hade torkat ut. Kvinnorna fick gå tio kilometer för att hämta vatten i 45 graders värme och kom tillbaka med smutsigt vatten.
På bara två – tre år hade sanden tagit över 8-10 kilometer där det förut var gräs. Folk slåss om vattnet.

Idag är han ordförande i den nystartade svenska delen av WaterAid, som arbetar för att förse fattiga människor med vatten och toaletter.
Igår höll han upp ett glas med vatten:
– Det här är en lyx, att få vatten direkt ur kranen, men en dröm för 800 – till 900 miljoner, som är utan dricksvatten.
Han tyckte också att det är dags att tala i klartext om bristen på toaletter.
– 4000 – 5000 barn dör varje dag medan vi sitter här. De dör från smutsigt vatten och brist på toaletter.

Många länder delar på vattnet i sjöar, floder och grundvattenkällor. Konkurrens om vattenresurser blir i allt högre grad en anledning till konflikter i olika delar av världen.
Jan Eliasson anser att det finns två vägar att gå:
– Antingen konfliktvägen, som Israel – Palestina, vilket är en mardröm. Israelerna tar upp tre – fyra gånger så mycket som vatten per capita som palestinierna, som inte har direkt tillträde till en stor del av sitt eget vatten.
– Eller också jobbar vi tillsammans så att bristen på vatten är pådrivande för samarbete.
Det är den senare lösningen han förordar. Det främjar fred och utveckling.

Det pågår just nu en diskussion om vatten som en mänsklig rättighet. I exempelvis Sydafrika är det inskrivet i landets konstitution. Så långt vill inte Jan Eliasson gå. Han anser att vatten som en mänsklighet styrks av FN:s artiklar 1 och 3. Och även artikel 25, som säger att alla har rätt till en levnadsstandard som räcker för att bevara hälsan och välfärden för honom själv och hans familj.
Jan Eliasson anser att idealbilden är att vattenförsörjning är ett offentligt samhällsansvar. Samtidigt är han besviken på länder där inte regeringarna tar det ansvaret. Han vill därför inte kategoriskt hävda att vattnet ska skötas offentligt eller privat.
– Vatten och sanitet måste få högre prioritet bland regeringar och kommuner i de länder där problemen finns.

Andelen av världens bistånd som går till vatten och sanitet har sjunkit den senaste tioårsperioden.
Japan anslår mest med 14 procent medan Sverige anslår bara 3 procent. Water Aid kräver att det svenska biståndet fördubblas till 6 procent.
Jan Eliasson tycker att det är på tiden att vi skapar en vattensolidaritet.
Att han valt att arbeta för WaterAid är för att en organisation är konkret och arbetar effektivt. Av en årsbudget på 350 miljoner ser WaterAid till att en miljon människor får rent vatten.
Hur kan då Kommunals medlemmar påverka?
– De kan visa allmän respekt för vatten och inte slösa med det, inte köpa importerat mineralvatten och blir medvetna om världen utanför Sverige och hur situationen är. Här kan Sverige göra stora insatser.