Förr förknippades Almedalen med politiska tal. Först på plats var statsministern Olof Palme 1968. Men nu är det inne med miljö och klimat. Det myllrar av människor som propagerar för allt från att bli en klimatsmart köttätare till att cykla och köpa elbilar.
Man kan besöka det energismarta huset, delta i klimatspel eller klimatstafett och provköra framtidens bil.

I en monter står Ida Björkqvist, 23 år, från Hejde.
”Bonde” står det med stora bokstäver på hennes svarta T-shirt. Hon är medlem i Kommunal. Till vardags är hon djurskötare och tar hand om 100 mjölkkor.
Hon erbjuder mig att styra en batteridriven leksakstraktor runt en bondgård, som LRF Ungdom byggt upp. Samtidigt passar hon på att rekommendera närproducerad mat, till exempel lamm. Och biogas tror hon på i jordbruket. Det kan ersätta dieseln i traktorerna.

Lite längre bort står några elbilar. De testas i hemtjänsten på Öland får jag veta. Endast sex vindkraftverk behövs för att Gotlands 32 000 bilar ska kunna tankas med el. Men den gula lilla fräcka bilen kostar 300 000. Vem har råd till det? Fast i längden lär det löna sig för milkostnaden är endast 1:50 jämfört med bensin för 13 kronor litern, säger Sven Sandström, som lanserar bilen.

I det gamla tullhuset mitt emot har Jägarförbundet seminarium. Det går ut på hur viltkött ska bli lättare att köpa, för det är magert kött rikt på Omega 3, mineraler och vitaminer, naturproducerat på naturligt foder, det vill säga klimatsmart. Om ett par år kommer det att finnas en halv miljon vildsvin i Sverige och därmed en gryende marknad.
Att äta klimatsmart har också med vatten att göra.

På ett café vid Hästgatan diskuteras hur mycket vatten det går åt för att tillverka de produkter vi konsumerar och hur företagen kan använda mindre vatten. För vatten är på många ställen en bristvara.
Fondbolaget Banco kräver på seminariet att företagen tar hänsyn till klimat och miljö om de ska investera. Och företagen måste haka på om de ska överleva, även om de lägger mycket ansvar på konsumenten. Så därför tycker en representant från Electrolux att vi sluta handdiska och investera i energisnåla diskmaskiner.

Under tiden sitter Johan Olsson, 38, och Cecilia Linder, 24, på några bruna puffar och lyssnar. De bär båda grå T-shirts med texten Medveten konsumtion. Efteråt säger de:
– Det är bra att företagen tvingas bli bättre, men det är sällan de blir det av fri vilja. Och de är inte lika pigga på att ta fram hur mycket vatten och el som förbrukats när ett kylskåp eller en diskmaskin framställs.
Båda är helt övertygade om att man klarar sig utmärkt här i livet, även om man konsumerar mindre.
Varför inte handla på second hand, tycker de. Och om man älskar skor kanske man inte behöver 20 utan endast några par.
– Vi förstår inte att politikerna säger sig verka för klimatet och miljön men samtidigt vill de stimulera konsumtionen för att hålla ekonomin i gång, säger de och tillägger att ingen politiker skulle våga nämna att vi kan minska konsumtionen. Den debatten saknar de.

Klimatfrågorna fortsätter dock att vara ett hett ämne i Visby. När jag passerar domkyrkan upptäcker jag sju klimatteser på kyrkoporten. Dem har biskopen Lennart Koskinen spikat upp. Där står bland annat att Svenska Kyrkan vill vara ledande i att inspirera medborgarna till att reflektera över sin livstid och göra medvetna val för att uppnå klimatmålen.

Vi konsumerar 17 gånger mer vatten än vad vi tar från kranen. Hushållsvattnet svarar bara för knappt sex procent – medan tusentals liter vatten går åt för maten vi äter och kläderna vi har på oss. Det kallas virtuellt vatten. Vår mat produceras ofta av törstiga grödor.
Köttproduktion kräver mycket vatten, 15 000 liter för ett kilo. En bommullsskjorta kan sluka upp till 2 700 liter vatten.
Långa transporter belastar miljön.