Pensionärerna är förstås också i Almedalen. PRO lobbar för att ”pensionärsskatten” avskaffas. Det skiljer hundralappar i vad man får ut, beroende på om man arbetar och har jobbavdrag eller om man får pension. Eftersom pension är uppskjuten lön så har det mullrats ilsket om den här reformen, som den borgerliga regeringen infört endast för förvärvsarbete.

Och jag förstår ilskan. Jobbskatteavdraget är orättvist och rubbar tilltron till hela pensionssystemet.  En pension är ju inte ett socialbidrag som betalas ut i kronor, utan en i förväg förmånsbestämd summa som ska betalas ut i procent i förhållande till lönen. Och nu har den överenskommelsen åsidosatts, i relation till vad löntagarna får. Det är illa nog med de stora svängningarna på börsen, som också gör livet som pensionär mer osäkert än det borde vara.

Men i Almedalen i dag, inför S-talet i kväll, gjorde alltså Socialdemokraternas ordförande Mona Sahlin klart att partiet har fokus även på de mer seniora medborgarna, Hon vill underlätta deras möjligheter att få jobb, både före och efter pensionen.
I SVT:s roliga och välgjorda program om seniorer, som nyligen gått i repris, visades en lyckad specialsatsning på arbetsförmedling för äldre. Men projektet fick inte fortsätta. Och det är kärvt på arbetsmarknaden för folk som bara är lite åldersplus. Att inte kallas till intervju, trots bra meriter handlar om fördomar. Det kan räcka med att ha fyllt 52 (Som Mona Sahlin) för att bli utsorterad hos arbetsgivarna, trots att vi lever längre och i hög grad är friska långt upp i åren.

Allt är inte nattsvart, framhåller S i sitt pressmeddelande.  
Sysselsättningsgraden bland äldre har ökat med drygt 10 procent sedan 2000-talets början. Vi har ett pensionssystem som gör det möjligt att jobba efter 65-års ålder. Och nu sätter Sahlin målet att – om de rödgröna får regera – sysselsättningen ska vara högre efter krisen än under högkonjunkturen dessförinnan. Antalet människor i arbete med detta mått har sjunkit och återhämtade sig aldrig riktigt efter 1990-talets stora kris, inte heller under regeringen Persson, vilket de som bekant fick betala dyrt för i valet 2006. Med krisen har sysselsättningen sjunkit ännu mer, de yngsta och de äldsta drabbas värst. Det ramaskri som utbröt i valrörelsen när Utanförskapet blev en Nymoderat paradgren har dock lyst med sin frånvaro under lågkonjunktur i borgerlig regi.

Dagens S-utspel om äldresatsning, följde på gårdagens arbetsmarknadsprogram för unga. Det innehöll bland anant:

  • Kompetensförmedling även för äldre och Seniorjobb.

S kan här tänka sig anställningsstöd, vilket de inte tycker lämpar sig för ungdomar.  Är det inte lite ologiskt? Ordet Kompetensförmedling är inte mysigt, det gamla hederliga arbetsförmedling borde duga även framöver!  Till detta vill S återuppväcka den delvis avsomnade Kompetensförsäkringen, som kan ge möjlighet till utveckling under arbetslivet.

  • Stopp för diskrimineringen av äldre på arbetsmarknaden

Sahlin kan tänka sig att skärpa den nya lagen om åldersdiskriminering, om det behövs. Framtiden får utvisa detta.

  • Stimulans till äldre som jobbar

Vid en valseger lovar S en stimulans till äldre som arbetar efter pension. Visst ska det vara lätt att jobba så länge man har lust och ork! Men behövs verkligen detta? Skattereglerna för ålderspensionärer som arbetar är redan rätt förmånliga, problemet är att det är svårt att överhuvudtaget skaffa jobb. Det är mycket vettigare att snabbt rätta till skatteskalorna.

  • I höstens skuggbudget tar S ett första teoretiskt steg för att minska klyftan i beskattning mellan löntagare och pensionärer.
    – Det orättvisa gap som regeringen åstadkommit mellan pensionärer och lön är 25 miljarder kronor, sa Sahlin och nämnde siffran tre miljarder som en första utjämning.

Det är utmärkt att S visar engagemang även för arbetslösa äldre – och utmärkt att de försöker rätta till orättvisorna mellan ålderspensionärer och förvärvsarbetande.
Däremot kan man konstatera att de enorma skattesänkningar som Reinfeldts regering genomfört skapar stora problem framåt för de rödgröna. Hur många av miljarderna vågar de ta tillbaks till statskassan genom skattehöjningar?