Under 90-talet minskade antalet anställda inom sjukvården med 20 procent. Något som främst drabbade undersköterskorna. Antalet sjukhus minskade från 90 till 60.

Men strukturförändringarna har gett goda resultat enligt SKL. Akutvården har koncentrerats och flera sjukhus inför endast planerad vård. Den medicinska utvecklingen, nya metoder och öppna jämförelser mellan kliniker gör att Sverige rankas bland de bästa i världen när det gäller medicinska resultat, enligt Göran Stiernstedt, chef över SKL:s avdelning för vård och omsorg.

Enligt rapporten får äldre mer tillgång till vård med allt bättre resultat. Medelvårdtiden har minskat. Det handlar också om nya arbetssätt. Ett exempel är Växjö lasarett. Där kunde processen för ögonbottenfotografering minska från fem veckor till tre timmar.
– Nu ser vi inte lika mycket sjukhusnedläggningar som tidigare. Det finns en svag tendens till uppgång av vårdplatserna, säger Göran Stiernstedt på en presskonferens. Han anser att Sverige aldrig klarat av den medicinsk-tekniska utvecklingen utan de tidigare strukturförändringarna.
– Det är lätt att lyfta fram goda exempel men mycket återstår också. Det finns stora möjligheter till förbättringar, säger han.
Den stora utmaningen inför framtiden är en dramatisk ökning av de äldre åldersklasserna. Därför betonar Göran Stiernstedt hur viktigt det är att kommuner och landsting kan samverka bättre.

Rapporten har redan fått kritik. Att antalet sjukhus och vårdplatser inte minskat lika mycket som på 1990-talet är en klen tröst, tycker Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet, i tidningen Dagens Samhälle. Hon säger att bristen på vårdplatser är det absolut största problemet i vardagsarbetet. Människor kommer inte in på sjukhus och får den vård de behöver. Gamla multisjuka skickas hem alldeles för tidigt, enligt henne.
Och den ekonomiska krisen får nu Kommunals medlemmar känna av i form av ännu mer minskad personal, trots den drastiska minskningen på 90-talet.
De strukturförändringar som gett goda resultat har sitt pris.
– Erfarenheten säger att det är Kommunals kvinnliga medlemmar som får ta stryk. De jobbar med människor och tar ett ansvar. Det vore spännande att se ohälsotalen, säger Leif Nordin Kommunals ombudsman. Det finns exempel på hur undersköterskor sägs upp i stället för att rehabiliteras när de slitits ut inom vården.

Mellan 1992 och 2007 minskade antalet vårdplatser till hälften. Med 2,2 vårdplatser per 1000 invånare hade Sverige år 2007 det lägsta antalet vårdplatser bland 15 jämförda EU-länder i EU samt Norge och USA.