Hallå där: Birgitta Henriksson!
Birgitta Henriksson, aktiv i miljögruppen Alternativ Stad, till vardags vårdbiträde och arbetsplatsombud på Vintertullen i södra Stockholm.
På vilket sätt engagerar du dig i miljöfrågor?
– Jag är aktiv i Alternativ Stad som är en del av Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV). Vi jobbar mycket med trafikfrågor som Förbifart Stockholm. Personligen har jag också ett stort antikärnkraftsengagemang.
Hur startade ditt engagemang?
– Jag gick med i Fältbiologerna när jag var 16 år, sedan dess har jag varit engagerad i olika miljöfrågor. Det har varit alltifrån att rädda Vindelälven och skogen till att arbeta mot kärnkraft och försurning.
Varför är de här frågorna viktiga?
– Alla miljöfrågor är viktiga, och många hänger ju ihop. Vi är för många människor för att jorden ska klara av en höjd medeltemperatur. En klimatförändring kan leda till fler krig, och då är risken att det blir fler kärnvapen. Därför anser jag att kärnvapenfrågan är det största hotet.
I debatten om miljö och klimat finns ett stort fokus på hur individen ska bli mer miljövänlig. Hur ser du på det?
– Vi i MJV utgår från att det behövs en solidarisk miljöpolitik vilket innebär att vi vill se strukturella lösningar. Det går inte att komma ifrån att ju mer pengar man har desto större ekologiskt fotavtryck gör man. Med det menas att det finns ett klart samband mellan rikedom och stor miljöpåverkan.
– Samhället i stort borde underlätta för folk att leva miljövänligt. Det svåra är att vi förutsätts konsumera och frakta oss fram och tillbaka. Jag har förmånen att kunna gå till jobbet, mina arbetskamrater åker mycket kollektivt. Men kollektivtrafiken måste bli ett ännu bättre alternativ så att färre tar bilen. I stället satsar man en massa miljarder på Förbifart Stockholm.
Vad är det då som krävs för att vi ska kunna leva hållbart?
– I grunden måste hela samhället omdanas. Vår ekonomi bygger på materiell konsumtion och det är inte hållbart på lång sikt. Jag tror vi kan skapa ett bra och hållbart samhälle med hög materiell standard, men då kan vi inte byta ut saker i en så rasande takt. Vi lever i en slit- och slängkultur där man förväntas köpa nya saker hela tiden.
Borde vi alltså vara ”sämre konsumenter”?
– Ja, egentligen!
Hur ser det ut med miljöarbete på ditt jobb?
– Man gör av med gigantiska mängder plastblöjor på ett äldreboende. Men det finns en medvetenhet om detta bland oss som jobbar, vi försöker trycka på för att få in miljövänligare material. Vi sopsorterar och sådär, men det går säkert att göra mer. Samtidigt känns arbetsmiljöfrågorna mer akut på mitt jobb, men ibland hänger de ju ihop med miljöfrågorna som när det handlar om kemikaliehantering.
Kunde facket göra mer i de här frågorna?
– I Kommunal är väl miljöengagemanget inte direkt stort. Men många av mina arbetskamrater är intresserade av miljöfrågorna så jag skulle inte säga att det finns ett motstånd heller. Det handlar kanske om tid och ork – det är ju slitigt att jobba inom äldreomsorgen. Att jag själv har kraft att engagera mig i föreningar har väl delvis att göra med att jag jobbar deltid och inte har barn. Men också för att jag började tidigt, har vanan inne och känner många andra som är engagerade.