Motståndskraftiga bakterier bekymrar inte Moderaterna
Nio läkare av tio skrev ut antibiotika till två friska journalister.
Vårdkostnaderna i Stockholm ökar med 7,5 procent genom stark ökning av antalet läkarbesök.
Problemet med motståndskraftiga bakterier som handikappar människor i livslånga infektioner bara ökar.
Finns det ett samband tro?
Dagens Nyheters granskning av hur lättvindigt vi fortfarande ser på riskerna med att allt fler bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika är belysande. Rena skräckhistorien faktiskt.
Motståndskraftiga bakterier är ett växande hot mot folkhälsan. Det finns ett tydligt samband mellan hög förskrivning av antibiotika och spridningen av resistenta bakterier. Hårdare riktlinjer är antagna av Läkemedelsverket.
Men när det kommer till kritan tar läkarna inte det ansvar de bör för att minska användningen, utan struntar i regelverket. Med färre recept utskrivna blir kommer medicinerna att hjälpa när de verkligen behövs.
Men om läkare fortsättar att lättvindigt ge penicillin och andra antibiotika till friska människor som säger att de behöver det – utan att ens kolla om de har snuva – då ligger vi risigt till!
Och om sjukhusen själva tränger ihop smittade och osmittade patienter på grund av platsbristen – ja hur ska man kunna värja sig då?
De läkare som de båda journalisterna besökte jobbar på tio privata läkarmottagningar i Stockholm. Här ökar vårdkostnaderna snabbast i landet, enligt Statistiska Centralbyråns genomgång av landstingens bokslut, som DN också redovisar i en mindre notis. Förklaringen är att läkarbesöken ökat kraftigt, genom införandet av Vårdval Stockholm, de borgerligas flaggskepp.
Denna kritiserade reform gör det mest lönsamt för läkarmottagningar att ligga i de områden där friska medelklassmänniskor bor och belönar just dessa snabba och slarviga läkarbesök eftersom detta anses ”öka tillgängligheten”.
Ju fler läkarbesök en mottagning hinner med desto mer pengar får de. Att ”bara” träffa en sjuksköterska eller få hjälp av en undersköterska ger sämre ersättning, även om det samhällsekonomiskt kan vara bättre. De läkare som slarvar beter sig med andra ord ekonomiskt rationellt, de får in pengar till sin mottagning.
Men etiskt och medicinskt gör de förstås helt fel.
Moderaterna som drivit fram den vårdvalsmodell som finns i Stockholm (och som fått kritik även av läkarna själva på flera punkter) gör också en stor affär av att de vill ha valfrihet och fritt vårdsökande i hela Europa. Detta är en tanke som kan verka härlig. Vård i hela Europa, för alla!
Men för stackars landstingspolitiker som ska göra budgetar blir det förstås helt omöjligt. Och för alla som är rädda om sin hälsa och inte vill ha motståndskraftiga bakterier i kroppen resten av livet är förslaget direkt farligt och totalt ogenomtänkt.
Kerstin Mannerqvist är rikshygiensjuksköterska. Hon intervjuades i KA 4/09 om hur vi bäst bekämpar smittor orsakade exempelvis av dålig hygien. Hon ser antibiotikaresistenta bakterier som nästan lika hotfullt som klimatkrisen. Och på frågan om vad hon tycker om idén att svenskar ska operera sig var som helst i Europa svarade hon:
”I såfall bör alla upplysas om att riskerna är mycket stora att dra på sig resistenta bakterier. ”
De flesta av oss har förmodligen någon i omgivningen som drabbats av dessa bakterier, med mer eller mindre allvarliga konsekvenser. Det pågår arbete runt om på våra sjukhus och äldreboenden för att minska riskerna och öka medvetenheten. Och det är bra.
Men DN:s granskning visar att mycket återstår att göra.
Och som patienter kan vi ju börja med oss själva. Inte panikrusa till doktorn så fort det börjar klia i halsen.