”EU måste ta kampen för minimilöner”

Aldrig har Europavalet varit så viktigt som nu. Europa står vid en skiljeväg. Antingen lyckas man att sätta stopp för lönedumpn­ing eller inte, anser Ver.di.
I finanskrisens spår pågår protester utanför regeringskansliet i Berlin. Ungdomar från Greenpeace håller upp en gul banderoll: Om världen vore en bank hade den räddats för länge sedan. Regeringskansliet är en vit anonym byggnad med stora glasfönster. Utanför vajar en blek EU-flagga tillsammans med den tyska.

Det är fler som demonstrerar. Några män kommer bärande på en stor röd låda, den symboliserar en valbox. I den kan man stoppa en röstsedel, för eller emot lagstadgad minimilön. Massor av sådana små lådor sprids nu över hela Tyskland och bakom aktionen står Ver.di.
Medan fackets representanter håller upp skyltar med krav på minimilön går Ver.dis ordförande Frank Birske in i kansliet. Angela Merkel har samlat representanter från fackförbund, politiker och ekonomer till toppmöte för att diskutera finanskrisen.

5,5 miljoner människor i Tyskland tjänar under den minimilön som Ver.di kräver. Två tredjedelar är kvinnor. Inga Krüger är en av dem. Hon är ensamstående vårdbiträde med två barn, med jobb hos en privat firma inom äldreomsorgen. Hennes timlön är 70 kronor. Ett veckoinköp av mat och annat får aldrig överstiga 750 kronor. Så lite pengar har hon, trots bidrag från staten. Att unna sig sådant som pizza och gå på bio är inte att tänka på. Arbetsveckan på 40 timmar blir ofta 50 timmar, för att dryga ut kassan.

Detta får jag reda på i en broschyr som Ver.di gett ut. Det är svårt att få de lågavlönade att ställa upp på intervjuer. In i det sista backar de ur.
– På en del arbetsplatser får de skriva på avtal att de absolut inte får berätta om sin lön för någon överhuvudtaget. De är ofta inte med i facket och vi har svårt att nå dem, berättar Astrid Westhoff på Ver.dis Berlinkontor.
Hon känner även till att folk blivit avskedade när de uttalat sig i pressen.
Dessutom tror hon att en del skäms för att hänga ut sin fattigdom och ger exempel på säkerhetsvakter som tjänar motsvar-ande 20-30 svenska kronor. De kan tvingas arbeta upp till 300 timmar i månaden, trots att detta är olagligt, för att få ekonomin att gå ihop.

För Ver.di är det så viktigt att uppnå lagstadgad minimilön att förbundet använder det som argument i parlamentsvalet till EU.
Gabriele Sterkel på fackets huvudkontor har till och med musplatta med krav på lagstadgad minimilön uppklistrad på sin kontorsdörr.
Hon berättar om hur mycket fackföreningarna har försvagats under de senaste åren, hur de förlorat i förhandlingsstyrka. Om hur arbetsgivare inte ens bryr sig om att ansluta sig till en arbetsgivareorganisation. Allt färre tecknar kollektivavtal. Mer och mer verksamhet läggs ut på entreprenad inom den offentliga sektorn.
– De företagen konkurrerar med lägre anbud och lägre löner.

Målsättningen är att en lagstadgad minimilön ska vara ett golv.
Ingen arbetsgivare ska kunna betala lägre än den lönen.
– Det finns de som tror att en lagstadgad minimilön kan sänka nivåerna på våra kollektivavtal, men våra argument är att det behövs ett golv för att få stopp på den nedåtgående spiralen som råder nu.
Hon tycker att kampen om lagstadgad minimilön även ska föras i Europaparlamentet. Det utesluter inte kamp om kollektivavtal.
– Minimilönen borde utgöra åtminstone 50 procent av genomsnittsinkomsten i varje land, säger hon.
Bernd Steinman på Ver.di driver kampanjer om minimilöner. Han lägger fram en röd T-shirt på ett bord. På den står det ”Fattig trots arbete” med svarta bokstäver.
Han kämpar också för att få folk att rösta i EU:s parlaments­val.
– Vi rekommenderar våra medlemmar att inte rösta på de kandidater som säger nej till lagstadgad minimilön. Så tvingar vi fram ett rött Europa, tror han.

Skälen att rösta på det socialistiska blocket i EU är många, enligt honom. I mitten av maj pågår en aktionsdag i Berlin, Bryssel, Prag och Madrid där fackföreningarnas budskap är: För ett socialt Europa, för högre löner, som räcker att leva på. Ställ profitör-erna till svars och bort med kasinokapitalismen.
– Den inre marknaden har nu högre prioritet än lönerna, det ska vi ändra på, säger han och låter som LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin i Sverige.

TRE BERLINARE TYCKER:

1. Ska lagstadgad minimilön införas?
2. Ska du rösta i parlamentsvalet?

Krzysztof Kukla, byggnadsarbetare:
– Ja, självklart måste vi ha lagstadgad minimilön. Jag känner många som bara tjänar 50 kronor i timmen.
– Nej, jag har inte tid och det är ingen idé.

Hannelore Herzberger, nybliven pensionär:
– Ja, jag har arbetat inom lantbruk, i ett svineri, med låg lön. Sedan arbetade jag för ett uthyrningsföretag. Jag tjänade endast 700 euro (7 420) i månaden. Man måste ha en lön som är tillräcklig för att betala hyra och annat.
– Jag vet inte så mycket vad valet handlar om men jag röstar. Det blir nog på socialdemokraterna.

Nicolai, (vill inte säga sitt efternamn) städare:
– Ja, men minimilönen måste vara minst 8 euro. 7:50 är för litet, jag tjänar strax under 8 euro (88 kronor). Det är inte logiskt att vi skattebetalare måste bidra så att människor får statligt bidrag, för att de inte kan leva på sin lön.
– Ja, det är min rätt och plikt att rösta. Det blir nog på socialdemokraterna, men det kommer inte att förändra något.