flickan gråter.
Hon är rädd, rädd och svag.
På insidan.
På utsidan,
visar hon en tuff fasad.
Mod som ej existerar,
men hennes styrka finns kvar,
djupt nånstans där inne.
Kanske bland ett glömt minne.

Varför är hon så rädd?
Hon är rädd, rädd för framtiden.
För det som komma skall.
Hon växer upp.
Vaknar utan några val.
Utan att veta,
vart hon ska leta.
Hon letar efter don hon ska bli,
nån gång i sitt liv.
Tills dess kommer allt vara under press.

Därför gråter flickan.
Hon växer upp.